Internationella finansiella rapporteringsstandarder (IFRS) kräver en rapport över finansiell ställning för varje räkenskapsperiod. Det vanligaste namnet för detta uttalande är balansräkningen; IFRS dikterar några skillnader från andra nationella redovisningsstandarder. De bästa tipsen för en IFRS-balansräkning inkluderar att lära sig klassificeringarna för vissa tillgångar och skulder, använda konsistens vid upprättandet av IFRS-balansräkningen och fastställande av eventuella undantag som kan finnas för företagets balansräkning. Alla dessa poster tillsammans kan hjälpa till att förbereda ett företag att följa vissa viktiga IFRS-redovisningsrutiner. Till exempel kan undantag finnas om ett land redan har en viss redovisningsregel på plats för en viss affärspost eller aktivitet.
IFRS does not classify all assets and liabilities in the same way as other national accounting standards, such as generally accepted accounting principles (GAAP). For example, the IFRS balance sheet may exclude any long-term debt from current liabilities. This may relate to long-term debt that a company may be able to classify as short-term debt due to certain restrictions in the debt covenant. While GAAP may allow a company to classify this item as short-term debt initially, the IFRS balance sheet will not follow this standard. Other classification changes may exist between IFRS and other national accounting standards for assets and liabilities that help individuals prepare accurate business financial statements.
Den konsekventa förberedelsen av IFRS-balansräkningen är ett annat bra tips för förberedare. När ett företag går över till IFRS för första gången kan det kanske välja ett specifikt format för finansiella rapporter. IFRS-balansräkningen är inte annorlunda när det kommer till konsekvent upprättande av redovisningsinformation. Valet av ett balansräkningsformat som bäst stämmer överens med de indata som ingår i bokslutet är en bra start för denna redovisningsprocess. Företag bör inte drastiskt ändra eller ändra IFRS-balansräkningen för att tillhandahålla samma data över tid, vilket möjliggör en bättre trendanalys.
I sina mest grundläggande termer representerar IFRS redovisningsstandarder för många olika nationer som har olika valutor och finansiell verksamhet. Länder kanske inte fullt ut tillämpar alla aspekter av IFRS för företag som verkar inom landets gränser. Därför kan undantag finnas för vissa finansiella aktiviteter eller andra poster i IFRS-balansräkningen. Ett företag måste förstå vad dessa undantag är så att balansräkningen endast uppfyller det format som krävs. Många olika IFRS uttalanden listar kraven för finansiella rapporter och andra krav för redovisningsförfaranden.