Vilka är behandlingarna för en äggstocksneoplasma?

En äggstocksneoplasma är en onormal tillväxt som ligger på eller i äggstockarna. Vissa neoplasmer är eller har potential att bli maligna eller cancerösa, medan andra är godartade. Även en godartad neoplasm kan dock orsaka betydande hälsoproblem. Beroende på tillståndets exakta karaktär och svårighetsgrad kan behandlingar för en äggstocksneoplasma innefatta kemoterapi, hormonbehandling eller kirurgiskt avlägsnande.

Neoplasmer är onormala grupper av celler som orsakas av överdriven cellreproduktion som får vävnaden att växa överdrivet och osynkroniserad med de omgivande delarna av kroppen. Detta fenomen kallas neoplasi, eller nytillväxt. Orden ”neoplasma” och ”tumör” används ofta omväxlande, men inte alla neoplasmer är tumörer. Maligna celler som produceras av neoplasi kan också blandas med normala celler, ett tillstånd som kallas carcinoma in situ.

En godartad äggstocksneoplasm medför ingen risk för spridning någon annanstans i kroppen, som en malign, men det är fortfarande ett potentiellt allvarligt medicinskt tillstånd. I vissa fall försvinner godartade neoplasmer av sig själva efter en tid. Om detta inte händer behandlas dessa utväxter genom att de avlägsnas kirurgiskt. Kirurgen försöker vanligtvis skära ut neoplasman samtidigt som den lämnar själva äggstocken intakt, om möjligt, eftersom borttagning av äggstockarna resulterar i infertilitet och orsakar hormonella problem med betydande negativa effekter på hälsan, särskilt hos premenopausala kvinnor. Hos postmenopausala kvinnor avlägsnas ofta äggstockarna helt för att eliminera möjligheten för ett återfall som skulle kräva ytterligare operation.

En malign äggstocksneoplasma, eller äggstockscancer, behandlas också kirurgiskt, ibland i kombination med andra behandlingar. Om cancern upptäcks tillräckligt tidigt och patienten vill bevara sin fertilitet, kan det vara möjligt att ta bort endast den drabbade äggstocken och dess tillhörande äggledare medan den andra lämnas intakt. Mer avancerad cancer behandlas genom att man tar bort både äggstockar, äggledarna och livmodern. Om de maligna cellerna har spridit sig utanför äggstockarna, följs detta av en procedur som kallas debulking, där kirurgen kommer att försöka skära ut eventuella ytterligare maligna tumörer som har spridit sig in i buken.

Kirurgi följs i allmänhet av kemoterapi avsedd att förstöra eventuella överlevande maligna celler. Kemoterapi för äggstockscancer innebär vanligtvis en kombination av läkemedel som administreras genom injektion, antingen i blodomloppet eller direkt i buken. Vanligast är att ett av läkemedlen är en platinaförening och det andra tillhör en klass av organiska föreningar som kallas taxaner.

I vissa fall innefattar behandlingen strålbehandling, som använder röntgenstrålar för att förstöra cancerceller. Detta kan göras i kombination med kemoterapi eller själv. Hormonbehandling kan också användas. Detta innebär injektion av läkemedel som minskar produktionen av östrogen, ett hormon som, trots sin betydelse för en sund kvinnlig fysiologi, också är cancerframkallande och därmed kan öka tillväxten av maligna neoplasmer.