Deep Throat var en anonym källa inom USA:s regering som förmedlade information till reportrar på Washington Post på 1970-talet. Denna information gällde Watergate-skandalen, en explosiv politisk skandal som senare resulterade i att president Nixon avgick, samt fängelsestraff för vissa anställda i Vita huset.
Identiteten för Deep Throat hölls hemlig i 30 år, tills en artikel från Vanity Fair 2005 till slut avslöjade hans identitet, med hans samtycke. Innan Deep Throat avslöjades var spekulationerna om hans identitet frodas bland amerikanska politiska historiker. Skamningen av Watergate-fallet har lett till användningen av ”Deep Throat” som en generisk term för en anonym källa i ett kontroversiellt fall.
Watergate-skandalen började i juni 1972, när en besättning av män ertappades när de bröt sig in på den demokratiska nationella kommitténs kontor på Watergate Hotel. Männen verkade ovanligt välutrustade och många av dem visade sig vara kopplade till Nixons administration. Federal Bureau of Investigation (FBI) började utreda fallet, vilket fångade medias ögon eftersom det involverade högprofilerade politiska personer. Allt eftersom ärendet fortskred stod det klart att det representerade grovt maktmissbruk och att Vita huset förmodligen hade ägnat sig åt att hindra rättvisa. Washington Posts utmärkta journalistik bidrog till att öka allmänhetens medvetenhet om frågan, och säkerställde att fallet skulle hållas i rampljuset, snarare än att blandas till baksidan.
Vanity Fair-artikeln och medföljande intervjuer avslöjade att Deep Throat hade varit William Mark Felt, som var biträdande direktör för FBI vid tiden för Watergate-skandalen. Felt hade tillgång till unik information kring fallet, och användes för att bekräfta fakta och fylla i informationsluckor. Han vände sig till Bob Woodward och Carl Bernstein och erbjöd sig att ge information som skulle förbättra deras rapportering om Watergate-skandalen, och de två kom ivrigt överens.
Titeln ”Deep Throat” för Felt har kopplats till den pornografiska filmen från 1972 med samma namn. Det kan också vara en ordvits om ”djup bakgrund”, en amerikansk journalistisk term för en källa som går med på att tillhandahålla information, men inte att gå till protokollet. Med andra ord, Deep Throat citerades inte direkt av Posten i deras expository-artiklar om Watergate, men information som han tillhandahöll användes för att spåra andra potentiella källor som kunde citeras. Deep Throat utökade bakgrundsinformationen om fallet, vilket gav de två journalisterna en större kunskapsdjup.
Orsaken till Deep Throats beslut att läcka information till Posten är oklar. Vissa historiker har föreslagit att Felt var arg över att ha blivit förpassad för posten som direktör och tog tillfället i akt att hämnas. Andra har indikerat att Felts läcka var en del av en större kamp mellan FBI och Vita huset. FBI kände sig ofta hårt begränsad av Vita huset, och Felts avslöjanden ledde till mer självständighet för byrån. Det är också möjligt att Deep Throat helt enkelt kände sig moraliskt förpliktigad att tillhandahålla informationen, i det amerikanska folkets intresse.