Vem kan ge ett 529-bidrag?

Ett bidrag på 529 kan göras av praktiskt taget vem som helst. I USA är dessa planer ett prisvärt och effektivt sätt för föräldrar att spara till sina barns högskoleutbildning. Bidragsgivare bör dock förstå att det finns federala och ibland statliga lagar som begränsar både bidragsbeloppet och sättet på vilket de kan göras.

Det finns regler som fastställer hur bidrag kan göras till 529 planer. Enligt amerikansk federal lag måste alla 529 statliga program inrättas så att bidragsgivare inte kan ge mer till fonden än vad som faktiskt skulle behövas för en högskoleutbildning. För mycket definieras som mer än det belopp det skulle kosta att gå på college i fem år, inklusive undervisning, bostäder, böcker och andra möjliga avgifter. Vissa statliga planer har ändrat sina 529 bidragsregler för att inkludera besparingar för forskarskolan, med gränser så höga som $300,000 XNUMX US-dollar eller mer.

Denna gräns för hur mycket som kan bidra till en 529-plan är per mottagare, och individer kan bidra med mer om bidragen delas mellan två eller flera mottagare. Bidragen måste samordnas om planer har upprättats i olika stater så att aggregerade gränser inte överskrids.

När det gäller minst 529 bidragsregler har vissa stater dessa också. Oavsett vem som bidrar till kollegiets sparplan kräver vissa stater att det finns ett minimibelopp som bidrags med pengar när fonden etableras. Vissa stater har regler som anger minimibidragsgränser för varje bidrag till fonden eller för varje år som 529-planen existerar. Dessa krav avstår från vissa stater om bidragsgivare går med på att använda automatiska avdrag från sina löner eller från sina bankkonton för att finansiera 529.

För de olika collegesparplanerna över hela USA finns det andra 529 bidragsregler att vara medveten om. Den ena är att endast kontantinsatser till dessa fonder accepteras. Med andra ord kan investerare inte donera aktier, fonder, egendom eller andra tillgångar. När pengar väl har investerats tillåter vissa collegesparplaner inte att pengarna kan kanaliseras till specifika investeringar. Programmen erbjuder ofta fonder att sätta pengarna i, men investerare har ingen kontroll över vad dessa fonder investerar i.