Som många popkulturexperter vill påpeka var 1960-talet ett decennium av politiska och sociala omvälvningar. En växande del av den yngre befolkningen blev desillusionerad av konventionerna och restriktionerna i det heta samhället, vilket ledde till att vissa bildade en fungerande motkultur. The Summer of Love skulle visa sig vara en vattendelare för tusentals som hade tagit till sig Dr. Timothy Learys råd att ”slå på, ställa in och hoppa av.” Andra, inklusive den vanliga reklambranschen, kan ha sett dollartecken falla under Summer of Love.
Även om Summer of Love inte inträffade förrän 1967, fanns den bohemiska andan som inspirerade den redan i 1950-talets Beat-generation. Poeter, artister och musiker som redan hade gjort uppror mot det vanliga samhällets upplevda hyckleri fann släktingar i den spirande hippierörelsen i mitten av 1960-talet. I liberala städer som Berkeley och San Francisco fick motkulturrörelsen betydande fart och inflytande. I januari 1967 organiserades de första organiserade be-ins och love-ins, ledda av Mahatma Gandhis och Martin Luther Kings jr:s icke-våldsprotestfilosofier. När sångaren Scott McKenzie släppte sin låt San Francisco 1967, kom rykten av en stor förälskelse under sommarmånaderna frodas.
Det var denna nivå av förväntan som drev Summer of Love-maskineriet. Motkulturledare i Haight-Ashbury-distriktet i San Francisco var särskilt hårt pressade att planera ett evenemang i proportion till Summer of Love-hypen. Tanken på att faktiskt planera en ”spontan” händelse som en kärleksförsök verkade särskilt kontraintuitiv. Förhoppningen bland motkulturpubliken var att musiker och andra artister naturligt skulle migrera mot Haight-Ashbury och andra stora motkulturcentra. På våren 1967 hade till och med vanliga nyhetsbyråer och marknadsföringsstrateger intresserat sig för den föreslagna Summer of Love. Hippiekulturens nöjen introducerades nu för massorna, till stor besvikelse för hippies själva.
The Summer of Love kanske inte var det kommersiella evenemanget som vissa hade hoppats på, men det hade en effekt på mainstreamkulturen. Tv-program snedställda mot en yngre publik började dyka upp. Ämnen som en gång ansågs tabu eller kontroversiella kunde äntligen visas på tv och i filmer. Annonsörer använde många av de visuella och lyriska delarna av motkulturen. Även om det vanliga Amerika kanske inte helt har anammat hippierörelsen, gav Summer of Love en positiv inblick i hjärnan på en generation som en gång fruktade förlorad.