Ett diskbråck uppstår när höljet som håller den gelliknande vätskan mellan kotorna – känd som ryggradsskivan – brister och pressar mot ryggradens nerver. Termen ”utsprång med diskbråck” är faktiskt en felaktig benämning, eftersom ett utsprång och ett bråck är två olika tillstånd. Ett utstick uppstår när ryggradsdisken buktar utåt, men den gelliknande vätskan lämnar inte ryggradsskivan. Med andra ord brister inte ryggradsskivan, vilket skulle kallas ett diskbråck. När folk nämner ett diskbråck, syftar de egentligen på ett diskbråck, inte ett bråck.
Konceptet bakom termen ”utsprång med diskbråck” förblir detsamma: den gelliknande vätskan finns i en inkapsling, och när den inkapslingen buktar utåt uppstår ett utsprång. När det utsprånget leder till en bristning har ett diskbråck uppstått. Dessa tillstånd orsakas av ryggradskompression, vilket kan inträffa när ryggraden utsätts för ett direkt trauma, en besvärlig vridningsrörelse eller en gradvis nedbrytning av själva ryggradsskivan. Ett diskbråck eller ett diskbråck – helt enkelt känt som ett diskbråck – kan leda till andra hälsoproblem som ischias, smärta i nedre delen av ryggen, kronisk huvudvärk och bensmärtor.
Regelbundna tunga lyft kan leda till diskbråck eller diskbråck. Den konstanta kompressionen av ryggraden kan sätta onödig stress på ryggradsskivan, vilket leder till en utbuktning eller bristning. Idrottare utsätter ofta diskbråck på grund av den regelbundna belastningen på ryggraden, och regelbundna vridande rörelser kan också leda till sannolikheten för ett diskbråck eller utsprång. Skador är dock inte begränsade till endast idrottare, eftersom långa perioder av sittande eller stående också kan leda till ryggradskompression. Bilolyckor eller fall kan också orsaka ett direkt trauma som resulterar i ryggradskompression.
Dålig hållning när du sitter i en kontorsstol kan leda till diskbråck, särskilt om personen inte tränar regelbundet. När musklerna försvagas kan de inte längre stödja ryggraden på det sätt som de är designade för. Ryggraden är då mer benägna att komprimeras, särskilt om kontorsstolen inte erbjuder tillräckligt stöd för ländryggen samt stöd för nacke och axlar. En regelbunden träningsrutin som stärker kroppens kärnmuskler – det vill säga nedre ryggmusklerna, magmusklerna och höft- och ljumskmusklerna – kan hjälpa till att förhindra ett diskbråck eller ett utskjutande i framtiden. Regelbunden stretching kan också hjälpa till att hålla ryggradens muskler friska och smidiga, vilket i sin tur förhindrar ryggradskompression.