Hudirritation eller trauma som åtföljer allergier eller blöjutslag kan orsaka blåsor på spädbarn. Lokala och systemiska bakteriella eller virusinfektioner associerade med vattkoppor, munsår eller impetigo ger vanligtvis synliga symtom som involverar vätskefyllda blåsor. Kvalster- eller spindelbett kan orsaka irritation och efterföljande blåsor. Epidermolysis bullosa, en genetisk störning, påverkar de mikroskopiska hudstrukturerna och producerar blåsor. Behandlingen beror på storleken, omfattningen och placeringen av lesionerna tillsammans med underliggande orsaksfaktorer.
Systemiska eller aktuella allergier utlöser i allmänhet ett immunsvar, varnar kroppen att frigöra kemikalier och vita blodkroppar till antigeninvasionen. Denna kamp mellan allergenet och kroppen orsakar ofta klåda, vilket utlöser gnidning eller repor. Den kontinuerliga hudirritationen kan störa de inre hudstrukturerna som förbinder epidermis och dermis, vilket resulterar i att vätska fastnar mellan hudlagren. Att äta vissa livsmedel eller komma i direkt kontakt med kemikalier eller ämnen kan orsaka en allergisk reaktion som orsakar blåsor hos barnet.
Behandling innebär vanligtvis att man eliminerar maten eller den yttre faktorn som orsakar reaktionen. Vårdgivare kan ordinera aktuella eller orala antihistaminer som minskar inre svar. Öppna blåsor utgör en möjlighet för infektion och kräver skydd med bandage eller salvor. Babyhud är vanligtvis tunnare än hos äldre barn och vuxna, vilket gör den mer benägen att skadas vid överdriven solexponering. Vårdgivare rekommenderar generellt att föräldrar applicerar skyddande lotioner med hög solskyddsfaktor (SPF) för att förhindra risken för brännskador och babyblåsor.
Förkylnings- och vattkoppsvirus reser vanligtvis till hudens yta och producerar blåsor. Läkare kan föreslå aktuella salvor för att minimera obehaget i samband med utbrotten. Bebisar kan också behöva antivirala läkemedel, särskilt när vattkoppor orsakar inre skador. Blåsbildningen läker i allmänhet naturligt, dock eftersom viruset löper ut. I dessa fall kan öppna blåsor inte bara utgöra en risk för sekundär infektion, det kan också överföra viruset till andra människor, så handtvätt och hygien är viktigt.
Staphylococcus och Streptococcus infektioner ger ofta blåsor i ansiktet. Känd som impetigo, kan babyblåsor utvecklas runt munnen eller näsan. Dessa blåsor tenderar vanligtvis att bryta ut och lämnar en knaprig, honungsfärgad sårskorpa. Om det inte behandlas kan området bli större eller sprida infektionen till andra regioner. Läkare kan ordinera orala eller aktuella antibiotika för att eliminera bakterierna som orsakar infektionen.
Hudirritation uppstår ofta när individer blir infekterade med det mänskliga kliande kvalstret, vanligtvis kallat skabb. Insekten gräver sig ner under huden och lämnar ett krökt eller linjärt område. Den irritation som uppstår kan orsaka skav eller repor och så småningom blåsor. Behandling innebär receptbelagda lotioner eller salvor som dödar organismen. Angrepp kräver vanligtvis också desinfektionsprocedurer i hemmet.
Bitt av bruna enstöringar eller svarta änkaspindel kan ge babyblåsor, eftersom giftet angriper och så småningom dödar hudceller. Patienter upplever vanligtvis obehag och smärta vid platsen för bettet tillsammans med rodnad och svullnad. Spädbarn kan utveckla systemiska reaktioner som inkluderar feber, illamående och svaghet. Omedelbara första hjälpen-åtgärder inkluderar isapplikationer. Behandlingen baseras i allmänhet på de symtom och komplikationer som uppstår.
Epidermolysis bullosa är en genetisk störning som försvagar kollagen- eller keratinfibrerna i huden och producerar blåsor. Lesioner kan vara lokaliserade till ett specifikt område eller dyka upp på handflatorna och fotsulorna. Vissa typer av sjukdomen orsakar också generaliserad blåsbildning både externt och internt. Bebisar har vanligtvis inga tecken på infektion eller uppvisar andra symtom än blåsor. Behandlingen beror i allmänhet på tillståndets omfattning och svårighetsgrad men kräver vanligtvis bara god hudvård.