Åksjuka tillskrivs ofta bristen på synkronicitet mellan vad ögonen ser och vad öronen hör. Så om du till exempel sitter i en bil och läser en bok, förvirrar de gupp längs vägen som du hör hjärnan. Du är stillastående i din plats, men dina öron talar om att du borde röra dig. Denna förvirring kan resultera i rodnad, överdriven svettning, illamående och i värre fall måste du köra bilen och kräkas.
Vissa saker som verkar hjälpa åksjuka är att köra bil, eftersom dina ögon och öron samarbetar, eller sitter i framsätet där du kan titta på vägen. Om du blir sjuk på ett fartyg är det bäst att stanna i mitten av fartyget, som tenderar att gunga mindre. Läkemedel för detta tillstånd är vanligtvis antingen antihistaminer mot illamående eller lugnande medel, som ofta blockerar illamåendereaktionen.
Även om denna teori om varför åksjuka har uppstått har blivit allmänt accepterad, finns det fortfarande frågor om varför vissa människor får detta tillstånd medan andra inte gör det. Vidare, varför verkar vissa grupper mer mottagliga än andra? Barn från 3-10 år, kvinnor som är gravida eller har mens, och kvinnor i allmänhet, i stort, tenderar att vara mest drabbade av dessa symtom. Vidare, varför reagerar magen på hjärnförvirring i denna fråga?
År 2006 började Tom Stoffregen, professor vid School of Kinesiology vid University of Minnesota studera åksjuka från ett nytt perspektiv. Istället för öga/öronförvirring fokuserade Stoffregen på att studera elever som inte befann sig i rörliga situationer genom att ändra visuella uppfattningar, ibland snabbt. Vissa elever spelade till och med X-box-spel för att observera om visuell perception ensam kunde påverka detta tillstånd.
Hans fynd är extremt intressanta och kan erbjuda hjälp till dem som lider av åksjuka. Han konstaterar att människor som blev sjuka alltid rörde sig, och ibland på konstiga sätt. De kanske slingrar sig, även om de var ordentligt fästa vid en stol eller vägg, eller så rörde de sina huvuden, sina fingrar och sina fötter. I tester där eleverna inte var säkrade och hade möjlighet att flytta började de som flyttade alltid få traditionella åksjukesymtom.
Detta fynd är fascinerande eftersom det tyder på att kombinationen av en persons rörelse och visuella uppfattning kan vara mer att skylla på åksjuka än ögon/öronförvirring. En gravid kvinna kan justera sin kropp flera gånger för att bli bekväm under en bilresa, liksom en kvinna med kramper. Naturligtvis går man runt på kryssningsfartyg, vilket tyder på högre förekomst av åksjuka bland alla grupper. Om Stoffregens teorier stämmer, kan det innebära att bekämpa detta tillstånd, särskilt i en bil, att försöka förbli så stilla som möjligt.
Stoffregens teori kan också förklara varför vissa mediciner som antihistaminer verkar hjälpa. En person som tar meklizin eller benadryl, till exempel, tenderar att vara ganska dåsig, vilket kan lugna rastlösa rörelser. Människor som får hjälp av lugnande medel tenderar att ha en liknande reaktion och kanske inte känner behov av att darra.