Vad gör en riskhanteringsspecialist?

En riskhanteringsspecialist är anställd av en organisation för att hantera sin exponering för olika operativa risker som kan orsaka skada eller förlust av tillgångar eller förmågan att upprätthålla operativt kassaflöde. Denna expert identifierar först alla potentiella riskexponeringar och bestämmer sedan om organisationen helt ska undvika dessa risker eller hur den ska finansiera de efterföljande förlusterna. Riskhanteringsspecialistens primära ansvar är att skydda organisationen från oavsiktliga förluster som kommer att orsaka fysisk skada på organisationens tillgångar eller ekonomiska förluster som uppstår till följd av skada eller skada på tredje part. Alla organisationer står inför risken för oavsiktlig förlust av tillgångar eller ansvar gentemot tredje part.

Det första steget i riskhanteringsprocessen är att identifiera alla områden där ett företag kan vara exponerat för förlust. Till exempel när det gäller fysiska tillgångar som fast egendom eller lös egendom bör han eller hon överväga vad som eventuellt kan orsaka skada. Vanliga exponeringar för förlust är brand och stöld.

När det gäller ansvar bör riskhanteraren överväga vilken verksamhet i organisationen som kan leda till skada eller skada för tredje part. Om företaget äger bilar skapar risken för kollisioner ansvar. När det gäller en tillverkare utgör dess produkt den största källan till ansvarsrisk. Riskhanteringsspecialisten måste identifiera alla dessa exponeringar för att kunna hantera resultaten.

Det andra steget i riskhanteringsprocessen är att hitta en lösning på dessa exponeringar. Förutom att helt undvika exponeringen, vilket kanske bara är möjligt under begränsade omständigheter, måste riskhanteringsspecialisten bestämma hur man ska finansiera potentiella förluster. En vanlig teknik är användningen av försäkring, men riskhanteringsspecialisten kommer att behöva utvärdera kostnaden för försäkringen kontra fördelen eller sannolikheten för förlust. En lösning är att balansera användningen av försäkring med egenfinansiering i form av självrisker eller egenförsäkrade retentioner. Utvärderingen av det idealiska beloppet som behålls och överförs är ett primärt ansvar för riskhanteringspersonalen.

Det sista steget i riskhanteringsprocessen är att implementera det valda programmet. I större organisationer med mer än en individ dedikerad till riskhantering är hjälp av en riskanalytiker till hjälp för att utvärdera kostnaden och nyttan av varje riskhanteringsteknik. Objektivt uppmätta framgångar och resultat väger stor vikt hos den högsta ledningen för att stödja en riskhanteringsteknik och riskhanteringsfunktionens roll. I takt med att affärsverksamheten utvecklas kommer det att bli nödvändigt att anpassa de valda teknikerna för att möta organisationens behov. Dessutom fortsätter försäkringsmarknaden att genomgå konjunkturcykler som kommer att påverka finansieringsbeslut.