Råvarumäklare fungerar vanligtvis som agenter som är ansvariga för att genomföra köp och försäljning av råvaruterminer och optioner. De gör rutinmässigt affärer för privatpersoner, företag eller till och med för sina egna konton. I allmänhet är dessa mäklare anställda på mäklarfirmor, arbetar på börsernas handelsgolv eller fungerar som oberoende. När de uppträder som mellanhand för andras räkning får mäklare vanligtvis en avgift eller provision. Det finns i princip två typer av mäklare: rabattmäklare och fullservicemäklare.
Rabattmäklare har det primära ansvaret för att fylla order baserat på specifika instruktioner från deras kunder. Däremot kan fullservicemäklare, tillsammans med att utföra affärer, också fungera som rådgivare för råvaruhandel till sina kunder. De kan också tillhandahålla ett brett utbud av andra tjänster, inklusive marknadsundersökningar och handelsrekommendationer. Först och främst måste mäklare finnas tillgängliga för att ta emot order och utföra affärer. När beställningar fylls måste de omedelbart kommunicera specifik information om genomförda beställningar till sina kunder.
Många fullservicemäklare håller sina kunder informerade om alla relevanta nyheter som kan påverka kundernas handelspositioner. Övervakning och underhåll av finansiell information såsom kontosaldon och andra relevanta uppgifter ingår också i uppgifter som vanligtvis utförs av en råvarumäklare. För att arbeta på golvet av råvarubörser måste en råvarumäklare ha ett medlemskap i börsen.
De flesta mäklare är anställda på mäklarhus som har utbytesmedlemskap. De får handla direkt på börsens golv. Många av dessa mäklarhus har vanligtvis egna golvmäklare som gör affärer åt företaget. När företagsmäklare får order från allmänheten förs dessa önskemål vidare till företagets golvmäklare som verkar i handelsgropen.
En annan kategori av mäklare, känd som introduktionsmäklare, driver sina egna företag. De handlar för sina konton och har kunder som de har sökt för handelsverksamhet. Introducerande mäklare skickar sina beställningar vidare till mäklarhus som placerar affärerna åt dem. Introducerande mäklare betalas en avgift; de hanterar dock inte kundernas medel.
I allmänhet har en råvarumäklare en högskoleexamen. Människor som utvecklar en gedigen akademisk bakgrund i kurser som ekonomi, finans och affärer har en bra start när de går in på detta område. En fallenhet för försäljning, stark forskningsförmåga och utmärkt kommunikationsförmåga krävs också. Den intensiva och snabba miljön för terminshandel kräver också förmågan att prestera under press.
För att uppfylla de regulatoriska kraven från statliga och federala myndigheter i USA måste mäklare klara National Commodities Futures Examination. Det kallas också för serie 3-provet. Provet är ett mått på kompetensen hos en råvarumäklare och inkluderar frågor om råvarumarknaden, handelskunskap och handelsregler. Registrering hos National Futures Association är också ett villkor för att praktisera som råvarumäklare. Mäklare som arbetar på utbytesvåningarna behöver inte göra examen, utan måste ha ett rigoröst utbildningsprogram.