En genetikrådgivare är en legitimerad sjukvårdspersonal som ger expertutbildning för patient och familj om genetiska störningar. När en patient diagnostiseras med ett genetiskt tillstånd kan kuratorn förklara detaljerna om sjukdomspatologi, prognos, symtomhanteringstekniker och behandlingsalternativ. Han eller hon kan också ge vägledning till väntande föräldrar som kan riskera att överföra en störning till sitt barn. Genetikrådgivare hjälper människor att förstå sina förutsättningar, hitta stöd och fatta smarta familjeplaneringsbeslut. De flesta yrkesverksamma arbetar på allierade vårdcentraler och allmänna sjukhus, även om vissa genetiska rådgivare är egenföretagare och kliniska forskare.
En erfaren genetisk rådgivare kan fungera som en länk mellan läkaren och patienten. Han eller hon hjälper patienten att förstå en diagnos och avgöra vad som behöver hända härnäst. Rådgivaren kan dokumentera patientens oro och frågor och förmedla dem direkt till läkaren. Dessutom kan en kurator anordna möten med socialarbetare, psykologer, statliga assistentprogram och ordna andra viktiga resurser för patienter och deras familjer för att hjälpa dem genom tuffa tider.
Många par som har familjehistoria av ärftliga sjukdomar söker hjälp av en genetikrådgivare innan de försöker bli gravida. Rådgivaren kan noggrant gå igenom sina släktträd, förklara arvsmönster och beställa smärtfria genetiska tester som ska utföras på varje partner. Han eller hon analyserar testresultat och förklarar realistiskt sannolikheten för att överföra en viss egenskap till avkomman. Paret kan sedan fatta ett välgrundat beslut om att skaffa barn och acceptera riskerna eller besluta att adoptera istället.
Området för genetisk forskning går ständigt framåt. Det är viktigt för en genetikrådgivare att hålla sig uppdaterad om den senaste utvecklingen inom forskning och klinisk teknik för att ge sina patienter den mest korrekta informationen. Proffs läser regelbundet tidskrifter och pratar med läkare, forskare och andra rådgivare för att säkerställa att deras information är aktuell. En genetikrådgivare behöver förstå komplexa delar av biologi, medicin och psykologi och kunna presentera fakta för patienter på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
Kraven för att bli en genetikrådgivare kan variera i olika länder och regioner, men de flesta arbetare behöver ha magisterexamen eller högre inom specialiteten. Efter att ha tjänat en examen måste en ny rådgivare vanligtvis delta i minst ett års övervakad praktik och klara ett skriftligt prov för att få regional licens. En genetikrådgivare som har lämpliga meriter och framgångsrikt genomför utbildningen kan börja arbeta självständigt på sjukhus, kliniker eller privata kontor.