En tystnadsplikt avser en etisk skyldighet som åläggs någon, antingen genom ett särskilt förhållande som erkänns av lagen; enligt normerna för ett visst yrke; eller genom bestämmelserna i ett bindande avtal. Skyldigheten att hålla kommunikation konfidentiell kan uppstå på grund av en advokat-klient, läkare-patient eller en präst-bottfärdig relation. Var och en av dessa relationer erkänns enligt lag som att de har en speciell status som förhindrar avslöjande av privat information.
En av de mest etablerade och okränkbara av dessa relationer, som ger upphov till tystnadsplikt, är en advokats och hennes klients. En advokat, eller advokat, är skyldig att hålla sin klients förtroende konfidentiella. All kommunikation mellan dessa två parter karakteriseras som privilegierad, och advokaten är etiskt bunden att hålla samtalen konfidentiella. Förhållandets natur, och de skyldigheter som det ålägger advokater, kodifieras i Canons of Professional Responsibility som alla advokater är bundna av.
En advokat får inte tvingas av regeringen att bryta mot hennes ed om konfidentialitet eller avslöja privilegierad kommunikation med sin klient. All kommunikation med en advokat är inte privilegierad. För att man ska kunna höja privilegiet måste ett förhållande mellan advokat och klient först upprättas. Om en individ ber en advokat om råd och ingen formell relation mellan advokat och klient utvecklas, är advokaten vanligtvis fortfarande skyldig att behandla hennes samtal med individen som privata.
Även om tystnadsplikten åläggs advokaten, tillhör privilegiet faktiskt klienten, inte advokaten. Klienten kan avsäga sig privilegiet och konfidentiell karaktär av förhållandet genom att avslöja innehållet i sin kommunikation med sin advokat till en tredje part. I sådana fall sägs klienten ha avstått från privilegiet. En advokat får lämna ut konfidentiell information till tredje part endast med klientens samtycke. Vid tveksamhet om huruvida klienten har avstått från privilegiet, helt eller delvis, måste advokaten först få ett uttryckligt tillstånd från klienten innan någon information lämnas.
Tystnadsplikt kan också uppstå på grund av en avtalsförpliktelse. Ofta kommer ett företag att försöka skydda sina affärshemligheter eller äganderättsskyddad information från obehörigt avslöjande genom att kräva att de som kan utsättas för sådan information ingå ett sekretessavtal. En person som är part i ett sådant avtal har en juridisk skyldighet att inte lämna ut den konfidentiella informationen till tredje part. Eftersom mottagarens otillåtna röjande av den äganderättsskyddade informationen till andra skulle kunna orsaka irreparabel skada för den avslöjande partens affärsintressen, skulle ett brott mot sekretessbestämmelserna kunna medföra ansvar för mottagaren av informationen.