Erga omnes är en latinsk juridisk term som betyder ”i relation till alla”. Det hänvisar till rättigheter och skyldigheter som kan göras gällande mot vem som helst, snarare än mot en specifik person eller part. Erga omnes återfinns oftast i förhållande till lagar som involverar offentlighet och internationell rätt.
En erga omneslaw är en som kan hålla vilken medlem av allmänheten som helst i överträdelse. Det beskrivs vanligtvis i kontrast till avtalsrätten, som endast ger verkställbara befogenheter över undertecknare. Att köpa ett hus är till exempel en form av kontrakt, eftersom ingen utom köparen och säljaren är skyldiga att uppfylla villkoren i kontraktet. Intrångslagar å andra sidan är erga omnes lagar eftersom vem som helst kan åtalas för att ha brutit mot dem. De flesta lagstadgade lagar är en form av erga omnes.
Inom folkrätten har erga omnes en utpräglad och oerhört viktig funktion. Många folkrättsliga dokument, inklusive beslut från Internationella domstolen (ICJ), FN:s stadga och Internationella lagkommissionen, är alla överens om att det finns vissa områden där alla stater och regioner har skyldigheter gentemot varandra och mot den internationella samhället som helhet. Den första formella diskussionen om dessa skyldigheter kom fram i en dom från 1970 av ICJ, i ett uttalande som fastställde den juridiska idén om internationellt ansvar. Det finns flera olika områden där lagar kan tillämpas internationellt på grund av ömsesidigt intresse, inklusive miljöfrågor, mänskliga rättigheter och fredsbevarande frågor.
Ett av de enklaste exemplen på varför en lag kan betraktas som erga omnes är i övervägandet av miljölagar. Om ett land förorenar luften och vattnet hos sina grannar, eller förstör delade ekosystem som går över gränser, kan det vara förståeligt att de störda grannarna kan betrakta detta som ett brott mot delat ansvar. Dessutom, om denna förorening stör hälsan, förstör delade resurser och främjar den globala uppvärmningen, kan det också ses att det internationella samfundet har en viss rätt att hantera sådana beteenden.
Den väsentliga tanken bakom erga omnes i internationell rätt är att det finns vissa rättigheter som varje stat har ett intresse av. Kränkningen av dessa rättigheter, såsom i jakten på folkmord, piratkopiering eller miljöförstöring, äventyrar inte bara rättigheterna för de personer som är direkt involverade, utan stör också balansen i det internationella samfundet. Erga omnes-tvister förs ofta till ICJ för avgörande, eftersom ingen statlig domstol har befogenhet att avkunna internationella domar med någon kraft.