Termen ”alfanumerisk” används för att hänvisa till den samlade uppsättningen av 26 latinska bokstäver och 10 arabiska siffror som används av många nationer runt om i världen. Texten i den här artikeln är alfanumerisk, eftersom den innehåller både bokstäver och siffror. Ofta uppmuntras konsumenter också att använda sådana koder som lösenord, eftersom koder som blandar bokstäver och siffror vanligtvis är svårare att bryta än de med bara det ena eller det andra. Många mänskliga kommunikationer använder den här koden, precis som många människor gör varje gång de skriver ner sitt namn och telefonnummer eller ger någon sin adress.
Arabiska siffror har använts för att registrera siffror i århundraden, även om de inte nådde västvärlden förrän runt 12-talet. Det tog flera århundraden innan siffror blev allmänt accepterade. Förutom att fungera som ett effektivt och lättare att läsa alternativ till romerska siffror, innehöll arabiska siffror också det viktiga begreppet noll. Det finns tio siffror, vilket betyder att siffersystemet de representerar är ett bas 10-talsystem.
Det latinska alfabetet har också varit under utveckling i århundraden och används flitigt för skriftlig kommunikation på många språk. Tidiga försök att använda det latinska alfabetet för siffror, inklusive romerska siffror, var mindre än framgångsrika. Även om det naturligtvis är möjligt att skriva ut siffror i det latinska alfabetet, representerade antagandet av arabiska siffror en betydande förbättring av kommunikation och matematik. Genom att använda båda kan människor avsevärt förbättra sin förmåga att kommunicera med varandra.
Den alfanumeriska uppsättningen med 36 bokstäver och siffror, med ytterligare 26 små bokstäver, är grunden för kommunikation för många människor över hela världen. Kombinationer kan användas för att förmedla eller säkra information, och de spelar en mycket viktig roll vid kryptering och dekryptering av data. Dessa data används i datorkodning, för att skapa lösenord och i säkerhetsalgoritmer. Det nästan globalt erkända latinska alfabetet och arabiska siffror gör också skriftligt material lätt att läsa och tolka, med tillägg av standardiserad interpunktion.
I datoranvändning tar alfanumeriska tecken upp sex bitar information, snarare än åtta bitar, vilket är typiskt för många andra informationslagringssystem. Av denna anledning krävs mindre lagringsutrymme för informationen, vilket gör den mer effektiv. Speciellt när materialet är i en huvudsakligen textform är det mer meningsfullt att använda sexbitars lagringssystem än åttabitarskoder, såsom ASCII.