Vit bioteknik är bioteknik som används för industriella ändamål. Industrier som införlivar vit bioteknik använder levande organismer, organiska material eller kemiska komponenter i levande organismer såsom enzymer i produktionsprocessen. Tillämpningar av vit bioteknik som för närvarande används eller undersöks inkluderar tillverkningsprocesser, skapandet av biomaterial och alternativa energikällor. Förutom rent kommersiella fördelar, forskas vit bioteknik också som ett sätt att göra industrin mer miljövänlig genom att tillhandahålla mindre förorenande energikällor, minska beroendet av fossila bränslen och skapa industriella processer med färre förorenande biprodukter.
Beskrivningen vit används för att skilja industriell bioteknik från den röda biotekniken som används inom medicin och den gröna biotekniken som används inom jordbruket. Gränserna mellan dessa fält är suddiga. Att till exempel odla växter eller svampar för att använda dem i massproduktion av medicinska läkemedel har inslag av både vit och röd bioteknik. Biobränslen kan så småningom tillverkas med hjälp av växter som är genetiskt modifierade för det specifika ändamålet och skulle gå över gränsen mellan grön och vit bioteknik. Vit bioteknik är det minst utvecklade av dessa områden, och många av dess potentiella tillämpningar kommer att kräva ytterligare utveckling innan de blir ekonomiskt lönsamma.
Biologiska processer är baserade på kemiska processer, så vit bioteknik införlivas i många produktionsprocesser och produkter som involverar kemiska reaktioner. Vissa kemikalier som används inom industrin, såsom vissa polymerer och syror, kan framställas biologiskt snarare än på konventionellt sätt. Industriella enzymer kan användas i kemikalieintensiva processer som tillverkning av papper och behandling av textilier och läder för kläder. Rengöringsprodukter gjorda med denna typ av bioteknik, såsom tvätt- och diskmedel, använder enzymer i stället för konventionella oorganiska kemikalier.
En annan tillämpning är bioenergi, produktion av el och bränsle från den kemiska energin i biomassa. En fördel med detta är att bioenergi kan produceras från jordbrukets biprodukter som halm, gödsel och sockerrörsrester. Biomassa kan också komma från grödor som odlas för det specifika ändamålet, såsom majs, sojabönor och vissa typer av gräs. Det forskas också på alger som en möjlig källa till bioenergi. Bioenergi används i kraftverk och i biobränslen som etanol, biodiesel och bioeter. Miljöhänsyn har varit en viktig drivkraft för biobränsleforskningen, eftersom biobränslen generellt brinner renare än fossila bränslen, är en förnybar resurs och skapar en användning för material som annars helt enkelt kan ha kasserats som avfall.