Världsdomstolen ligger i Nederländerna och är en domstol som ibland används för att lösa tvister mellan nationer. Förutom tvister används ibland världsdomstolen för brottmål, även om detta är mindre vanligt. Domstolen inrättades 1946 och ersatte en tidigare liknande domstol kallad Permanent Court of International Justice. Juridiska personer i alla grupper eller länder kan göra framställningar till Världsdomstolen, men i allmänhet används den bara av nationer som är medlemmar i FN, ett fredsråd som bildades 1945 av en grupp allierade nationer.
Världsdomstolen har avgjort ett brett spektrum av mål, inklusive mål som rör internationella fördrag, miljölagstiftning och krigsförbrytelser. De flesta fallen rör medlemmar av Förenta Nationerna, men medlemsländerna är inte nödvändigtvis bundna av domstolsbeslut. I själva verket kan medlemsländer till och med vägra att inställa sig inför världsdomstolen. På detta sätt ses domstolen vanligtvis som ett verktyg för fred, snarare än en sann arm av lag eller juridisk auktoritet. Medlemsländer som underlåter att svara på en anklagelse mot dem kan löpa risken för FN:s sanktioner.
En panel på 15 domare utgör domstolens rättsväsende, och dessa domare utses genom en valprocess som äger rum inom FN, av säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Domarna måste alla komma från olika nationer, och 10 av medlemmarna tjänar under en period på nio år, medan de återstående fem tjänstgör endast under en treårsperiod. Under sin tjänstgöring i Världsdomstolen får domarna lön och får inte arbeta för några andra externa organisationer. Dessa restriktioner är placerade i hopp om att domarna kan upprätthålla neutralitet. Ironiskt nog, även om USA (USA) inte erkänner världsdomstolen som en rättslig enhet, innehåller domarpanelen vanligtvis en domare från USA.
Själva sätet för Världsdomstolen ligger i Fredspalatset inne i Haag. Haag är en stad i Nederländerna som har en lång historia av inblandning i internationella rättsstrider, eftersom det också var platsen för den tidigare Permanenta domstolen för internationell rätt. Fredspalatset byggdes med medel som donerats av den rika amerikanske industrimannen Andrew Carnegie. Fredspalatset öppnade sina dörrar 1913 och fungerade först som säte för Permanenta Skiljedomstolen.