Vad är värderingskapital?

Värderingskapital är en term som används för att beskriva typ av justering som ibland används i redovisningspraxis för att identifiera skillnaden mellan det bokförda värdet som tilldelas en tillgång och det utvärderade värdet av samma tillgång, när det utvärderade värdet är högre än det bokförda värdet. När denna skillnad har identifierats, registreras den i bokföringen genom att beloppet förs in som en debitering mot tillgången samtidigt som samma belopp krediteras till aktiekontot. Även om det används i ett antal länder runt om i världen, används detta tillvägagångssätt inte ofta i företagsredovisning i vissa länder, inklusive USA.

I länder som erkänner och registrerar värderingskapital, kallas den process som används för att dokumentera denna skillnad mellan det bedömda värdet och det bokförda värdet för en specifik tillgång ofta som en uppskrivning. När en tillgång, såsom en fastighet värderas och det värdet befinns vara mer än det aktuella bokförda värdet för den fastigheten, förstås värderingen i huvudsak skapa kapital som måste fångas i bokföringen. Genom att använda kombinationen av en debitering mot tillgången och en kredit på ett aktiekonto, redovisas det kapital som skapas av värderingen. Beroende på skattelagar i landet där fastigheten är belägen, kan detta vara viktigt när det gäller beräkning och anbudsgivning av rätt belopp för fastighetsskatt som ska betalas varje beskattningsår.

Eftersom det värderade värdet av olika tillgångar kan förändras över tiden, sker processen med att justera värderingskapitalet på en ganska konsekvent basis. Företag som använder denna metod kan beräkna eventuella skillnader mellan det bokförda värdet och det bedömda värdet på årsbasis, särskilt om skattelagstiftningen i ursprungslandet skulle kräva att denna skillnad beaktas. De flesta företag som använder den här metoden har specifika policyer och rutiner för att identifiera värderingskapital och registrera det i sina bokföring enligt något slags fast schema.

Det finns en viss meningsskiljaktighet om huruvida spårning av värderingskapital är ett hållbart tillvägagångssätt. Belackare tenderar att gynna tanken att redovisning av denna skillnad mellan bedömt värde och bokfört värde kan ge en felaktig uppfattning om det kapital som faktiskt innehas av företaget. Förespråkare av detta tillvägagångssätt ser det som att man skapar faktiskt kapital som bör redovisas för att hålla bokföringen i balans. I många fall uppstår frågan utifrån om kapitalet värderas utifrån tillgångens nuvärde eller med någon annan metod.