Varje land bestämmer vem det ska tillåta att komma in i dess gränser och under vilka villkor de får komma in. I de flesta fall måste en utlandsfödd medborgare ha minst ett pass och visum för att kunna besöka ett annat land. När en utlandsfödd medborgare olagligt reser in i ett land eller stannar längre än den tid som hans eller hennes visum tillåter, kan utvisningsförfaranden inledas. Utvisningsförfaranden är en del av det lagområde som kallas utvisningslagstiftning.
Utvisningslagstiftningen kommer att skilja sig från ett land till ett annat, men grundförutsättningen förblir densamma. Ett land har rätt att med tvång avlägsna alla från landet som inte har tillstånd att vara där. Utrikesfödda medborgare reser ofta in i länder för semester, för affärer eller med avsikten att göra det nya landet till ett hem. Så länge som en individ har följt de rätta förfarandena och har uppfyllt alla inrese- och visumkrav, bör han eller hon inte ha några problem i det främmande landet. Om däremot en individ går in utan tillstånd, förfalskar information för att få visum eller inte lämnar när det krävs enligt hans eller hennes visum, kan det landets utvisningslag träda i kraft.
Utvisningslagstiftningen börjar i allmänhet med en utredning om en utrikesfödd medborgares närvaro i landet. Om den undersökta individen inte kan bevisa sin rätt att vara i landet, kan han eller hon bli arresterad och anklagad för olaglig inresa eller underlåtenhet att lämna som krävs enligt hans eller hennes ursprungliga inresedokument. Vid denna tidpunkt kommer en utvisningsadvokat i allmänhet att anlitas eller utses att representera den utrikesfödda medborgaren i ett försök att undvika utvisning. En utvisningsadvokat kommer att försöka hitta en anledning enligt utvisningslagstiftningen i det aktuella landet varför individen kan tillåtas att stanna i landet. Till exempel kan han eller hon ha rätt till amnesti, kan kvalificera sig att stanna kvar på grund av ett familje- eller äktenskapligt förhållande eller kan vara anställd av ett företag som gör affärer i landet.
Om utvisningslagen i landet inte ger en juridisk anledning för individen att stanna kvar i landet, kan han eller hon gå med på frivillig utvisning eller med våld avlägsnas. Om frivillig utvisning är ett alternativ kommer han eller hon att kunna lämna landet i fred och återvända till sitt hemland. En tvångsutvisning kräver ofta att individen förblir arresterad samtidigt som han eskorteras tillbaka till sitt ursprungsland.