När en patient med cancer svarar bra på kemoterapi kan han eller hon sluta ta medicinerna mot cancer. Ibland rekommenderar dock läkaren att fortsätta med en låg nivå av fler cytostatika under en tid, efter att cancern går i remission. Denna typ av behandling, som syftar till att förhindra att cancern återkommer, kallas underhållskemoterapi. Eftersom kemoterapisvaren skiljer sig åt, verkar underhållskemoterapi inte vara fördelaktigt för alla cancerpatienter och kan istället påverka livskvaliteten och utsätta patienter för onödiga risker. Underhållskemoterapi verkar inte vara effektiv för många cancerformer, men specifika former av leukemi svarar bäst.
Kemoterapi beskriver en behandling av läkemedel som potentiellt kan behandla och till och med vända cancertillväxt. Olika former av kemoterapiläkemedel finns, och de har alla biverkningar. Dessa sträcker sig från det obehagliga, som kräkningar och håravfall, till farliga, som en ökad risk för infektion. På grund av biverkningarna slutar många cancerpatienter gärna med cellgiftsbehandling när deras cancer går i remission.
Tidiga versioner av kemoterapiläkemedel var mer toxiska och hade allvarligare biverkningar än några av de senaste versionerna. Det traditionella tillvägagångssättet för kemoterapi var att när patientens cancer väl gick i remission kunde han eller hon sluta ta drogerna och återgå till en normal livskvalitet. Eftersom de nyare läkemedlen utgör en mindre risk för hälsa och livskvalitet än de äldre versionerna, kan den potentiella risken för patienten vara mindre, och patienten kan därför vara mer mottaglig för underhållskemoterapi.
Trots att de nyare läkemedlen tolereras mer än de äldre, är konceptet underhållsbehandling inte lämpligt för många cancerformer. Detta beror på att forskning om effektiviteten av att ta en lång kurs med läkemedel efter den första, framgångsrika kemoterapin, säger till läkarna att underhållsbehandlingen i de flesta fall inte förhindrar att cancer återkommer. De flesta cancerformer tycks falla i denna grupp, där patienterna inte har någon nytta av underhållskemoterapi.
Akut lymfatisk leukemi och akut promyelocytisk leukemi är undantagen från regeln. Personer med en av dessa cancerformer kan minska sin chans att cancern återkommer om de tar underhållsläkemedel. Forskningsresultat visar att terapin hjälper människor att leva längre och få längre perioder av remission än personer som inte tar underhållet.
Bevis för underhållsbehandling för andra cancerformer, från och med 2011, tyder inte på att behandlingen är till hjälp för patienter i allmänhet. Problemet med cancerbehandling är dock att enskilda människor har olika biologiska svar på cancer, vilket resulterar i olika svar på behandlingar. Det pågår därför forskning om vilka personer som behöver underhållsläkemedel och vilka som inte svarar på behandlingen.