Ultraljudsfettsugning är en procedur som används av kirurger för att ta bort fett från kroppen. Ultraljudsenergi omvandlas till vibrationer och värme och levereras sedan genom paddlar och metallstavar antingen in i kroppen eller över huden. Det finns två typer av ultraljudsfettsugning, extern och intern.
Med inre ultraljudsfettsugning levereras en speciell tumescent vätska till fettområdet med hjälp av en ihålig kanyl. Kanylen liknar en stor ihålig nål, genom vilken ultraljudsvibrationer, värme och tumescent vätska strömmar. Ultraljudsenergin bryter ner fettet till olja, som blandas med den svällande vätskan. Det omvandlade fettet som har blandat sig med den svällande vätskan sugs ut genom kanylen med hjälp av ett sugvakuum.
Extern ultraljudsfettsugning är en metod för att leverera ultraljudsenergin till fett utan att bryta eller genomborra huden. Energin levereras via metallpaddlar som placeras över huden, varvid vibrationerna bryter ner fettet externt. Problemet med extern ultraljudsfettsugning är att den mesta vetenskapliga forskningen visar att det inte har någon som helst nytta av att ta bort fett. På grund av dessa fynd används extern ultraljudsfettsugning sällan idag.
Intern ultraljudsfettsugning tar faktiskt bort fett. De vanligaste områdena som ska behandlas är höfter, mage, lår, kinder, haka och skinkor. Fettet som tas bort kan användas igen om patienten genomgår ett annat kirurgiskt ingrepp, såsom läppförstärkningsoperation. Ultraljudsfettsugning kan användas på både män och kvinnor.
En stor fördel med denna typ av fettsugning är att fettborttagningen är permanent. När kroppen väl har passerat puberteten kan den inte skapa några nya fettceller. Viktökning orsakas av expansion av de fettceller som redan finns i kroppen. Om en person går upp i vikt efter fettsugning påverkas bara de fettceller som finns kvar inne i kroppen. I grund och botten finns det färre fettceller kvar i kroppen efter fettsugning än vad det var tidigare.
Ultraljudsfettsugning är dock inte utan risker. Det har gjorts mycket medicinsk forskning om de inneboende riskerna med denna procedur. På grund av värmen som används vid denna typ av fettsugning har blodproppar varit kända för att uppstå. Det har också registrerats incidenter med skador på de perifera nerverna. Ultraljudsvågor har visat sig orsaka skador på de perifera nerverna i nacke, ansikte, armar och ben.
En annan risk är att ingreppet kan orsaka serom. Dessa är hålrum av klar gul vätska som bildas precis under huden. De orsakas av att kanylen trycks in för långsamt i fettet eller av att den producerar för mycket ultraljudsenergi. Femton till 70 % av patienterna har bildat serom efter ultraljudsfettsugning, och de kan stanna i kroppen i veckor. Alla kirurgiska ingrepp medför en viss risk, och din kirurg bör informera dig om dessa före operationen.