Tvärkulturell kommunikation hänvisar till en hybridgren av akademin som kombinerar kulturantropologi, sociologi och internationella studier som är fokuserad på sätt att underlätta förståelse över gränser och kulturer. Förutom att gå i spetsen för taktik för att effektivisera kommunikation mellan olika språkgrupper, lyfter den också fram de många hindren och missförstånden i vägen för sann global förståelse. Ju mer en person blir väl insatt i de många sätt på vilka kommunikation kan misslyckas mellan medlemmar av olika kulturer, desto mer rustad kommer han eller hon att vara för att etablera och upprätthålla sund kommunikation med människor från helt olika bakgrunder.
En primär barriär för tvärkulturell kommunikation, även kallad interkulturell kommunikation, är bristen på ett dominerande, universellt språk och kultur. Därför är inhämtande av kunskap den främsta rekommendationen för att bygga en successivt klarare förståelse för dem från andra kulturer. Detta kan inkludera att skaffa andra eller tredje språk i ett försök att stå på mer jämställd fot med de från andra kulturer. Att få kunskap om andra kulturer och traditioner kan också hjälpa till att förstå det komplexa och unika nätet av influenser som format varje kulturs medborgare.
Tvärkulturell förståelse börjar i tidig barndom, när eleverna undervisas i bredare, ofta generaliserade trivia eller historiska fakta om andra länder av lärare, föräldrar och media. På gymnasiet och särskilt högskolan kan en elevs tvärkulturella kommunikation intensifieras. Liberala konsthögskolor i synnerhet försöker ta examen holistiska elever med en förståelse för inte bara ett valt karriärområde utan också hur det jobbet relaterar till det bredare globala samhället.
På ett mer pragmatiskt sätt försöker tvärkulturell kommunikation att utbilda människor om sätt att bli aktiva lyssnare över gränser. Några vanliga taktiker inkluderar att undvika lokala uttryck eller slang, istället välja korta, deklarativa uttalanden i enkelt språk och syntax. När du lyssnar är sakta ner en vanlig taktik, och att ställa frågor närhelst du störs av en viss fras eller tankegång. De flesta människor kommer att uppskatta ansträngningen som läggs på att försöka förstå exakt vad som försöker förmedlas. Dessutom kan extra läxor avslöja en annan kulturs förutfattade meningar om den egna kulturen – värdefull data när man ska ta reda på vad man ska säga, och när och till vem.
Många andra kulturspecifika skillnader utforskas i studiet av tvärkulturell kommunikation. Till exempel föredrar många asiatiska kulturer att ha en bubbla av tomt utrymme runt sig när de pratar med andra. Vissa västerlänningar, å andra sidan, kanske föredrar att deras samtal äger rum på ett närmare, mer konspiratoriskt sätt. Att lära sig dessa skillnader hjälper till att lindra rädsla och missförstånd på båda sidor av en kulturell klyfta.