Treynor-indexet eller Treynor-kvoten, även kallad reward-to-volatility ratio, är ett investeringsmätningsindex uppfunnit av Jack Treynor som indikerar hur mycket en investering som innebär en viss risknivå har tjänat över en riskfri investering per enhet av marknadsrisk (given i följande beräkning som betakoefficient):
(Average Return of the Portfolio – Average Return of the Risk Free Rate) / Betakoefficient
Treynor-indexet erbjuder en mer nyanserad analys av en investerings framgång jämfört med att bara titta på den finansiella avkastningen på en aktie. Före Treynor-indexet hade aktiemarknadsinvesterare vetat hur man mäter risk och jämför avkastning, men det var inte förrän Treynor-indexets tillkomst, och senare Sharpe- och Jensen-kvoterna, som investerare kunde urskilja sambanden mellan risker. och avkastningen på sina investeringar tydligt.
Treynorindexet arbetar på begreppet risk som Treynor ställer upp i sin förståelse av marknadsriskens dubbelsidiga natur. Dessa två riskelement är integrerade i Treynor Index och omfattar risken som uppstår från fluktuationer i enskilda värdepapper och risken som orsakas av fluktuationer på marknaden.
En aktieinvesteringsavkastning beräknad enligt Treynor-indexet förutsätter att investerarens portfölj är tillräckligt diversifierad, eftersom den endast tar hänsyn till systematisk risk. Osystematisk risk tas inte med i beräkningen och därför är resultaten av en Treynor Index-beräkning för en odiversifierad portfölj missvisande.
Som ett exempel på Treynor Index i drift; om vi säger att den tioåriga årliga avkastningen för S&P 500-index är 10 % och under samma period är den genomsnittliga årliga avkastningen på riskfria statsskuldväxlar 5 %, då har vi ett scenario där de relativa riskerna och avkastningen för tre aktier portföljer över de förutsägbara statsskuldväxlarna kan beräknas och jämföras:
Portfölj A 10 % Beta, 0.90
Portfölj B 14 % Beta, 1.03
Portfölj C 15 % Beta 1.20
Treynor Index för marknaden beräknas som (0.10-0.05)/1.00 = 0.050. För de tre respektive aktieportföljerna har vi Treynor-index på:
T(manager A) = (0.10-0.05)/0.90 = 0.056
T(manager B) = (0.14-0.05)/1.03 = 0.087
T(manager C) = (0.15-0.05)/1.20 = 0.083
Om vi helt enkelt skulle betrakta den årliga avkastningen som lönsamhetsindex, skulle vi se Portfölj C som den bästa av de tre. Enligt Treynorindex har dock Portfölj B varit den mest lönsamma när de relativa riskerna med investeringarna har beaktats.