Förverkande av tillgångar inträffar när de brottsbekämpande myndigheterna i en viss stat beslagtar en persons tillgångar. Med tillgångar avses ägodelar, såsom bostad, bil, kläder, smycken eller någon annan materiell sak som har ett värde som en person äger. Förverkande avser tagande av dessa materiella föremål.
Det finns många olika orsaker till att tillgångar kan förverkas. Den vanligaste orsaken till att de brottsbekämpande myndigheterna beslagtar tillgångar är att varorna är vinning av brott. Om till exempel en knarklangare skaffar en dyr bostad och bil genom försäljning av droger, är det hemmet och bilen intäkterna från hans illegala verksamhet. De brottsbekämpande tjänstemännen tillåts således att beslagta dessa tillgångar, vilket kan kallas ”illa vinnings”.
Regeringen kan också beslagta tillgångar eller föremål som användes för att begå ett brott, även om dessa föremål inte köptes med pengar från kriminell verksamhet. Till exempel, om en person använde sitt fordon för att döda någon i, kunde polisen beslagta tillgången – fordonet – eftersom det användes i syfte att begå illegal brottslig verksamhet. Terrorism är en annan berättigad orsak till förverkande av tillgångar; om tillgångar används i en terroraktion eller regeringen har anledning att tro att tillgångarna är ett resultat av terroristverksamhet kan den beslagta föremålen i fråga.
Förverkande kan inte ske utan rättsliga förfaranden före tagandet. Inom USA är denna regel fastställd av Due Process-klausulerna i de femte och fjortonde tilläggen. Andra länder har också liknande skydd på plats, vilket kräver någon typ av rättslig process innan tillgångar tas av brottsbekämpande myndigheter.
I USA anger Civil Asset Forfeiture Reform Act från 2000 de regler som regeringen måste följa när de tar tillgångar. Enligt reglerna måste regeringen bevisa med en övervägande del av bevis att tillgångarna använts för att begå ett brott eller att de köpts med intäkter från brottslig verksamhet. Detta är en tuffare börda att möta än ”sannolik orsak”, där regeringen bara behöver bevisa att det är troligt att tillgångarna användes på detta sätt, men inte en lika sträng standard som ”utom rimligt tvivel”, där regeringen skulle behöva visa att det inte råder några tvivel om att tillgångarna var inblandade i ett brott. När regeringen vill utmäta tillgångar för den således talan mot egendomen själv eller mot fastighetsägaren; om den vinner den rättegången genom att uppfylla sin bevisbörda, sker förverkande av tillgångar.