Termisk sprutning är en beläggningsteknik som sprejar ett uppvärmt material över en yta för att täcka och skydda den. Olika material kan användas vid termisk sprutning, men de tre vanligaste är metaller, keramik och plast; innan de värms upp kan de vara i form av stav, vätska eller pulver. Att utföra en termisk spray kan göras för att skydda eller reparera ett ytmaterial. En av de största fördelarna med att använda en termisk spray är att den kan avsätta en stor mängd material mycket snabbt. Till skillnad från andra beläggningsmetoder använder termisk sprayning inte flyktiga organiska föreningar (VOC), beläggningen kyls snabbt och material som kräver höga mängder värme för att smälta kan användas i sprayen.
En termisk spray kan skapas av metall, keramik eller plast, där det vanligaste är metall och plast. För att skapa en termisk spray placeras materialet – eller råvaran – i en ugn som värmer materialet tills det smälter. Råmaterialet kan tillsättas till ugnen som ett pulver, stav, tråd eller vätska, även om vätska är ovanlig.
En fördel med termisk sprutning är att den täcker ett ytmaterial med en skyddande barriär. Till exempel kommer en yta belagd med en stark metall att bli mer motståndskraftig mot slitage, värme, nötning och – om metallsprayen motstår magnetism – magnetiska krafter. En annan fördel är att en termisk spray kan reparera ytmaterial. En sliten järnstång kan sprayas med järn för att fylla i de slitna sektionerna.
Många beläggningsmetoder applicerar bara flera mikrometer material på en yta, vilket inte är särskilt effektivt om det behövs mycket material för att tillräckligt skydda ytan. Med termisk sprayning kan sprayen lägga upp till flera millimeter material på en gång, vilket är betydligt tjockare. Detta innebär att sprutningen normalt är klar på mycket kortare tid.
Vissa beläggningsmaterial och metoder kräver användning av skadliga VOC som kan påverka människor och miljö, men termisk sprutning kräver ingen VOC-användning. Den termiska spraytekniken tvingar material att svalna snabbt, vilket gör att beläggningen kan sedimentera på kort tid. Metall har en hög smälttemperatur, och många andra sprut- och beläggningstekniker kan inte smälta metall. Termisk sprutning kan producera de höga mängder värme som krävs, vilket gör det möjligt för operatörer att använda ett större utbud av material.