Syntax inom lingvistik kan hänvisa antingen till studiet av språkets strukturella regler eller till själva regelverken. Det är en del av grenen av lingvistik som handlar om formen och strukturen hos naturliga språk, såsom ordföljd på talad engelska eller sekvensering av fysiska gester på amerikanskt teckenspråk. Den gren av lingvistik som omfattar syntax inkluderar även morfologi, som är studiet av ordbildning, och fonologi, som är studiet av ett språks system av ljud.
Lingvistik är den vetenskapliga disciplin som är tillägnad studiet av mänskliga språk, och den består av tre huvudsakliga delområden. Den första fokuserar på språkens former, och den inkluderar syntax, morfologi och fonologi. Den andra handlar om mening i språk och omfattar studier av semantik och pragmatik. Inom den tredje grenen av lingvistik sysslar forskare med språk i olika sammanhang, inklusive historia, mänsklig evolution och neurovetenskap.
Ordet ”syntax” kommer från den grekiska syntaxen, som betyder ”arrangemang”. Syntax inom lingvistik handlar om hur elementen i en mening eller en fras kan ordnas och omarrangeras för att uttrycka olika betydelser. Till exempel, i talad och skriven engelska, konstrueras meningar ofta genom att följa ett ämne med ett verb och det direkta objektet. Ordens positioner förmedlar förhållandet subjekt-objekt. Till exempel, en mening som ”Hunden bet katten” förmedlar en betydelse som skiljer sig från ”Katten bet hunden”, även om de innehåller exakt samma ord.
Forskare och studenter på syntax i lingvistik analyserar språk genom att bryta ner meningar och fraser i enheter som kallas ”syntaktiska atomer”. En syntaktisk atom kan vara ett enda ord, eller så kan det vara en fras som kommunicerar en mening. I det föregående exemplet är ordet ”den” inte en syntaktisk atom, men ”katten” är det. I meningen ”Hunden bet den lilla svarta katten som bor i grannens lada” är hela frasen ”den lilla svarta katten som bor i grannens lada” en enda syntaktisk atom.
På vissa språk används inte meningsstruktur för att förmedla relationerna mellan orden. Snarare ändras formerna på själva orden för att kommunicera dessa relationer, och ordordningen i meningen är irrelevant. Av denna anledning är syntax inom lingvistik nära relaterad till morfologi – studiet av hur ord bildas och hur dessa formationer förändras inom strukturen av ett språk. Det som kommuniceras syntaktisk på engelska kan kommuniceras morfologiskt på ett annat språk.
Syntax tillåter talare att kommunicera komplicerade tankar genom att arrangera små, enkla enheter på meningsfulla sätt. På engelska, till exempel, kan en mening vara en enkel som en ettordsinterjektion, eller så kan den vara en lång sammansättning med flera satser sammansatta. Mänskligt språk är obegränsat, för även inom syntaxens regler kan människor skapa nya meningar eller fraser för att uttrycka nya idéer eller upplevelser.