Vad är syftet med regeln om bästa bevis?

Regeln om bästa bevis kan spåras tillbaka till 18-talets Storbritannien och fortsätter att vara en del av många rättssystem, inklusive USA. Det ursprungliga syftet med regeln var att förhindra att ändrad bevisning, vare sig den avsiktligt ändrats eller oavsiktligt ändrats, kunde tas upp i en domstol som bevis. Även om regeln om bästa bevis fortsätter att vara en del av USA:s nuvarande federala bevisregler, har det ursprungliga syftet blivit något föråldrat och dess praktiska tillämpning är komplicerad i den elektroniska tidsåldern.

Enligt de federala bevisreglerna säger regel 1002: ”För att bevisa innehållet i en skrift, inspelning eller fotografi krävs originalskrivningen, inspelningen eller fotografiet, om inte annat anges i dessa regler eller i kongresslagen.” I USA är detta kodifieringen av regeln om bästa bevis. Helt enkelt kräver regeln att ett original måste framställas om inte ett av ett begränsat antal undantag från regeln gäller, vilket tillåter att en duplikat kan användas.

Regeln om bästa bevis behövdes ursprungligen eftersom kopior av dokument gjordes för hand innan den digitala tidsåldern. Det är uppenbart att fel ofta gjordes. Dessutom var den som gjorde kopian ofta samma person som ville ta upp handlingen i domstol som bevis. Som sådan gjordes ofta avsiktliga ”fel” när felet var till fördel för den som gjorde kopian. Den juridiska lösningen på detta problem var att kräva att ett original skulle uppvisas när en part ville ta upp en handling i domstol som bevis.

Den ursprungliga motiveringen för regeln om bästa bevis existerar inte i den utsträckning som den en gång gjorde. De flesta kopior görs av en fax som inte kan göra fel på samma sätt som en person som kopierar dokumentet för hand. Kopior av video, inspelningar eller foton är inte heller föremål för samma oro för manipulering som ett 18-talsdokument en gång var.

Även om syftet med regeln om bästa bevis har blivit svårare att motivera, har tillämpningen av regeln också blivit komplicerad. Eftersom den stora majoriteten av kommunikationen nu sker via elektroniska medel och den genomsnittliga personen regelbundet använder video och ljud för att spela in händelser, har det blivit tidskrävande och dyrt att fastställa att ett bevis är originalet. Att verifiera att en video- eller ljudinspelning inte har manipulerats kan kräva en expertanalys, vilket tar mycket tid och pengar. E-post eller textmeddelanden är lika svåra att autentisera som original, men de utgör den stora majoriteten av kommunikationen i den digitala världen.