Offentliggörande avser offentliga organs handling som gör information tillgänglig. När information delas är det i många fall inte bara en fråga om god vilja, utan snarare en fråga om lag. I USA (USA), till exempel, ger Freedom of Information Act (FOIA) individer en lång rad rättigheter när det gäller tillgång till information om statliga kontor, deras angelägenheter och deras anställda. Att följa dessa regler fungerar inte alltid till fördel för den nuvarande administrationen, politiska partier och andra som är aktivt involverade i regeringen.
I ett demokratiskt samhälle antas regeringen och dess agenter vara folkets tjänare. Det är allmänt hållet att dessa enheter med största sannolikhet agerar i de medborgares bästa intressen som de tjänar när det råder insyn. Av denna anledning, i många utvecklade länder, är statliga enheter bundna av strikta policyer som ger allmänheten rättigheter till det mesta av information som relaterar till offentliga enheter. Dessa rättigheter omfattar dock inte information som är sekretessbelagd.
I USA är alla federala myndigheter underkastade FOIA. Det betyder att alla, utom en liten hemligstämplad del, av varje myndighets angelägenheter är offentlig information. På begäran är byråer skyldiga att ge allmänheten svar på frågor eller tillgång till den information de begär. Detta kan vara information om utgifter, anställdas aktiviteter eller avdelningspolicyer.
FOIA gör det också obligatoriskt för dessa statliga organ att offentliggöra viss information utan begäran. Även om delstatsregeringar kan ha policyer som skiljer sig från den federala regeringens, har de flesta liknande öppenhetsregler. Denna typ av offentliggörande tros vara mycket fördelaktigt för folket. Det kan hjälpa till att hålla regeringskontor ärliga och effektiva och hjälpa medborgarna att avgöra vilka områden inom regeringen som är effektiva eller ineffektiva.
Det fungerar dock inte alltid i en förvaltnings eller ett politiskt partis intresse. Information som avslöjas för allmänheten kan påverka valresultatet, få medborgare att pressa tjänstemän att agera i en viss fråga eller skapa civila oroligheter. Detta är sannolikt en del av anledningen till att utveckling och god offentlig information tenderar att hänga samman. I mindre utvecklade länder, där det finns en hel del korruption, vänskap och annan orättvisa, är det vanligt att man upptäcker en bristande vilja att dela information med allmänheten, även om det finns lagar om offentliggörande av myndigheter.