Vad är Spatial Index?

Ett rumsligt index är en metod som används i rumsliga databaser för att organisera och optimera sökresultat från rumsliga frågor. Rumsliga databaser är naturligtvis mer komplexa än vanliga rutnätbaserade databaser – som i huvudsak är tvådimensionella – eftersom rumsliga databaser måste jonglera med en tredje dimension när man diskuterar relationerna mellan objekt. De rumsliga indexeringsmetoderna fungerar som virtuella ”kryckor” och hjälper datorn att förstå den unika layouten i en rymddatabasvärld.

Tänk på ett rumsligt index som en uppsättning regler som hjälper datorn att organisera informationen i en databas. Rumsliga index skiljer sig åt beroende på vilken organisationsmetod som används, till exempel gridmetoden eller R-tree-metoden. Ingen metod är nödvändigtvis överlägsen de andra; det är till stor del en fråga om preferenser beroende på vad slutanvändaren förväntar sig av systemet. Jämför det med att välja att organisera en lista med namn, adresser och telefonnummer genom att alfabetisera dem, ordna dem efter riktnummer eller någon annan metod; vilken metod som väljs beror helt på vilken som är bäst för slutanvändarens mål och preferenser.

En av de mest populära metoderna för att organisera ett rumsligt index är R-Tree-metoden. R-Tree-metoden organiserar relaterad information i det rumsliga indexet genom att använda något som kallas en ”minimibegränsande rektangel”. Detta organiserar en lista med data och identifierar sedan relaterade objekt genom att kapsla in dem i en rektangel. Om man fortsätter exemplet med telefonnummerlistan ovanifrån, kan man rita block – eller minsta avgränsande rektanglar – mellan telefonnummer för familjebekanta, ett annat för kollegor och så vidare. Överlappning mellan de avgränsande rektanglarna uppstår när ett objekt tillhör två eller flera grupper; till exempel en kollega som också råkar vara en relation.

Genom att förboxa relaterade objekt inuti avgränsande rektanglar är uppgiften att bestämma rumsliga relationer mellan enheterna redan halvfullbordad. Sålunda, när slutanvändaren matar in en rumslig fråga, är bearbetningsoverheaden för att bestämma resultatet inte alls lika besvärlig. Allt tack vare den spatiala indexmetoden, som gör det möjligt för databasen att generera ett sökresultat för frågan på mycket kortare tid.