Skomakare är människor som utför det traditionella hantverket att designa och konstruera skor. Yrket bedrivs vanligtvis för hand med hjälp av en mängd olika specialverktyg. Skor har varit en nödvändig komponent för att helt och hållet kläder människor i tusentals år. Som sådan har konsten förändrats och förändrats kraftigt under åren.
De olika typerna av skor som tillverkas av en skomakare varierar mycket beroende på var proffsen befinner sig och vilken kompetens han eller hon har. Några exempel på skor inkluderar stövlar, träskor, sandaler, mockasiner eller grundläggande skodesign. Traditionellt kommer en skomakare att använda läder eller trä för att konstruera skon, medan moderna hantverkare har lagt till gummi och plast till designen.
En sko är uppdelad i olika sektioner, som var och en skapas separat och sedan sätts ihop till en hel del. Basdelen av skon är känd som sulan. Den kan tillverkas av ett antal hårdare element och innehåller vanligtvis många lager av stoppning för ökad komfort. Den övre delen av skon kan vara så enkel som en liten bit läder eller tyg i fallet med en sandal eller lika utarbetad som en bit som täcker hela foten, fotleden och mer. Skor och stövlar kommer också att ha en del som kallas en plös som kan dras och justeras med snören eller kardborre för komfort och täthet.
En skomakare kommer att använda en mängd olika verktyg för att göra skons design perfekt. Basartikeln som används kallas en sista. Detta är en bit järn, trä eller plast som är formad för att likna en persons fot. Skomakare kommer att använda den här enheten för att tillverka skon, placera sulan, överdelen och plösen tillsammans runt lästen och binda ihop dem i ett stycke. Läsarna är designade i en mängd olika former och storlekar för att hjälpa skotillverkaren att bättre designa skon för olika människor.
Enligt antropologer har de tidigaste skorna hittats i Oregon, USA, och är från omkring 8000 f.Kr. Idén om faktiska skomakare som yrke antas ha börjat omkring 1000 fvt, eftersom en större förståelse för fotens struktur etablerades. Under medeltiden växte yrket i popularitet och status och blev äntligen en integrerad del av samhället. Skomakare belönades till och med med ett skyddshelgon i form av Saint Crispin och blev föremål för många populärkulturella berättelser genom åren, inklusive berättelsen om skomakarens tomtar. Under 20-talet fick skotillverkningens industrialisering att yrket sjönk från popularitet. Idag arbetar många skomakare också inom skoreparationsbranschen.