Även om det kan låta som att de menar samma sak är det stor skillnad mellan ketos och ketoacidos. Ändå förväxlas dessa två termer ofta med varandra. Förutom att ha samma grundord beror missförståndet troligen på att ketos och ketoacidos båda är metaboliska processer som involverar nedbrytning av fetter i kroppen. Men ketos är en normal metabolisk funktion. Ketoacidos, å andra sidan, är ett livshotande medicinskt tillstånd av särskilt intresse för personer med diabetes typ I.
Ketoacidos är ett tillstånd av toxicitet där det finns förhöjda nivåer av syror som kallas ketoner i blodet. Detta tillstånd uppstår när insulinnivåerna är för låga och levern försöker återställa energi genom att metabolisera fetter och proteiner på grund av brist på tillgängliga kolhydrater. Eftersom ketonsyror långsamt bryts ned till aceton luktar andedräkten ofta fruktig eller liknande nagellackborttagare. Utan omedelbar läkarvård kan detta tillstånd inducera en diabetisk koma och eventuellt död.
Ketos uppstår också som ett resultat av att levern bränner fett för energi och producerar ketonsyror som en biprodukt. Emellertid underlättas detta tillstånd ofta av avsiktligt uttag av kolhydrater som en primär bränslekälla till förmån för proteiner. Faktum är att många medlemmar av det medicinska samfundet hänvisar till dietinducerad ketos som en handling av avsiktlig svält. Om en diet med låg kolhydrat och hög proteinhalt låter bekant, är det för att detta är grunden för ett mycket populärt viktminskningsprogram som kallas Atkins-dieten. Sådana dieter kräver att 30-50 procent av det totala kaloriintaget kommer från protein för att få igång ämnesomsättningen för att bränna fett.
Även om dieter som Atkins verkar främja viktminskning, finns det ett antal faror som kan vara förknippade med att hålla kroppen i ett tillstånd av ketos. För det första kan det sätta stress på njurarna och så småningom leda till njursjukdom eller njursvikt. Detta är dock inte bekräftat och forskning pågår. Vissa studier visar att förhöjda kolesterolnivåer är kopplade till dieter med hög proteinhalt, samt en ökad förekomst av cancer. Den senare konsekvensen kan vara resultatet av att man berövats antioxidanter snarare än effekterna av ketos. Forskning i ämnet pågår.
Vissa hälso- och medicinska experter hävdar att en lågkolhydratdiet kan bidra till att förbättra vissa tillstånd, inklusive fetma. Till exempel erkänner American Academy of Family Physicians och American Diabetes Association nu ”lågkolhydratkost” som en lämplig metod för viktminskning. Dessa organisationer uttrycker dock också oro över de långsiktiga effekterna. Däremot motsätter sig American Dietetic Association, National Academy of Sciences och American Heart Association starkt lågkolhydratdieter på grund av riskerna med ketos. Faktum är att de rekommenderar minst 3.75 uns (100 gram) kolhydrater per dag för att undvika ketos.