I en civilrättslig domstol innebär uttrycket ”avskedande utan fördomar” att domstolen har beslutat att den inte kan fatta ett avgörande baserat på bevisningen. Avskedande utan fördomar är inte en slutgiltig dom, och ärendet kan komma att prövas på nytt i framtiden när mer bevis finns tillgängligt. När ett mål avvisas med fördomar innebär det att domstolen har beslutat att kärandens talan var ogrundad, och käranden är förhindrad att ytterligare ansöka om samma fråga.
En säkerhetsåtgärd som kallas doktrinen om rättskraft har införts i sedvanerätten i de flesta länder på grund av möjligheten till trakasserier via domstolssystemet. Denna doktrin om res judicata, en latinsk fras som betyder ”en sak som beslutats”, är ett förbud mot att domstolen prövar samma mål flera gånger. Utan denna doktrin skulle en aggressiv målsägande kunna täppa till rättssystemets dokument och trakassera svarande med flera oseriösa stämningar i samma mål. Med rättskraftsläran kan domstolen avgöra om en målsägandes ärende är oseriöst och sedan tillåta en ny prövning genom att lämna in ett avskedande utan fördomar eller hindra framtida rättegång i ärendet genom att avskriva målet med fördomar.
I de flesta fall, när ett mål avskrivs på grund av brist på bevis, kommer domstolen att skriva in ansökan som en avvisning utan fördomar, vilket ger käranden ytterligare en chans att samla bevis för att bevisa anklagelserna. Om en målsägande har visat uppenbar aggression mot svaranden, såsom att begå mened, lämna vilseledande information eller lämna in flera ogrundade och oseriösa handlingar och stämningar efter en tidigare uppsägning utan fördomar, kan domstolen besluta att målsäganden försöker trakassera svaranden genom rättssystem. När detta händer beslutar domstolen ofta att avskriva målet med fördomar, vilket eliminerar varje chans för käranden att få ärendet omprövat i framtiden.
En uppsägning med fördomar i ett civilmål är i huvudsak detsamma som en friande dom i en brottmålsdomstol. Det är domstolens sätt att säga att det inte finns tillräckliga bevis för att bevisa den tilltalades skuld eller fel. Det är också en slutgiltig dom som bygger på att domstolen tror bortom rimligt tvivel att käranden lämnar in grundlösa stämningar för att trakassera svaranden. I tvistemål där rätten har gått in i ett avskedande med fördomar mot målsäganden kan det — utifrån de bevis som lagts fram för rätten — anta att den tilltalade inte gör sig skyldig till de anklagelser som riktats mot honom eller henne.