Ales och lagers är de två huvudsakliga ölsorterna, även om var och en är indelad i flera underkategorier. Det finns flera skillnader mellan ale och lager, både i smak och i jäsningsprocessen. Även om det ofta föreslås, involverar skillnaderna mellan ale och lager inte färg eller alkoholhalt.
En av de mest citerade distinktionerna som skiljer ale och lager är variationen av jäst som används för att jäsa brygden. Med några få undantag använder ale en överjäst jäst som stiger till toppen av blandningen. Lagers använder en underjäst jäst som bildas i botten av bryggkärlet och till och med kan återanvändas. Placeringen av jästen förändrar inte smaken direkt, men det ändrar den temperaturnivå som krävs för jäsning.
Underjäsande jäst i lager kräver en svalare temperatur och längre jäsningstid. De flesta lager jäser vid en temperatur mellan 52-58 grader F (11-14 grader C), vilket ofta leder till ökad svavelproduktion. Den lägre temperaturen kräver en längre bryggtid, mycket längre än en typisk ale. Med den långa bryggprocessen integreras svavelsmakerna i lager, vilket skapar en skarp, ren smak.
För aleproduktion fungerar överjäst jäst bäst vid en högre temperatur, mellan 64-70° C. Den varmare nivån tillåter att smakrika estrar bildas i jästen, vilket leder till fruktiga, fylliga smaker och aromer. Vanligtvis producerar överjäsande jäst inte vid lägre temperaturer, eftersom de behöver värmen för att öka jästaktiviteten.
Jäst- och temperaturskillnaderna leder till vissa skillnader mellan idealiska ale och lager. Medan ales är tänkta att ha en komplex smak i flera lager, bedöms lager efter styrkan på deras huvudsakliga smak. Denna distinktion kallas vanligtvis för komplexitet kontra kantighet.
Ales tenderar också att ha fler extra smaker, på grund av deras experiment med komplexa smaker. År 1516 antogs en tysk lag kallad Reinheitsgebot som begränsade de tillåtna ingredienserna i öl till vatten, korn och humle. Även om lagen inte längre är i kraft, följer de flesta tyska bryggerier, som vanligtvis producerar mer lageröl än ale, fortfarande vissa av reglerna.
Det finns vissa likheter mellan ale och lager, även om moderna varianter ger många undantag. I allmänhet är deras alkoholhalt liknande, vanligtvis mellan 3-10%. Bitterheten bestäms inte av jästjäsning eller temperatur, utan snarare av mängden ingredienser som används i bryggprocessen. Färgen kan också vara liknande, med ljusa, medium och mörka varianter av både ale och lager tillgängliga.
Både ale och lager har en mängd olika underklasser, baserat på färg, smak och karaktär. Vanliga ale-varianter inkluderar pale ale, amber ale, porter och stout. Det finns färre versioner av lager, men vanliga typer inkluderar pilsner, dunkel och doppelbock.
Om du föredrar lager eller ale är en fråga om personlig smak, eftersom de två inte är riktigt jämförbara med varandra. För att upptäcka dina preferenser kan du prova att besöka ett mikrobryggeri där de erbjuder provsmakning. Genom att prova en mängd olika ale och lager kommer du att kunna urskilja de unika egenskaperna hos båda typerna av öl, och hjälpa dig att förstå dina egna preferenser när det gäller smak och djup.