Semantik i språket bestämmer förhållandet mellan signifiers och vad de betyder. Även om bilder och kroppsspråk kan inkluderas som signifiers i en bredare studie av semantik, handlar språklig semantik strikt om ord och deras betydelser. Semantik är ett underområde av lingvistik som specialiserar sig på studiet av mening.
För elever i semantik i språk har betecknare flera betydelsenivåer. Den enklaste nivån, även känd som den första betydelseordningen, är beteckningen av ett ord. Denotation hänvisar till en strikt bokstavlig förståelse, och det föremål som avses är känt som denotata. Till exempel betyder substantivfrasen ”brun björn” ett stort allätande däggdjur som är vetenskapligt känt som ursus arctos.
Olika kulturella eller emotionella betydelser kopplade till ett ord ger en eller flera djupare nivåer av betydelse. Dessa subjektiva betydelser är kända som konnotationer. Till exempel kan en campare höra ”brun björn” med en klang av rädsla och panik. Å andra sidan kan ”brun björn” betyda vänskap, komfort och trygghet för ett barn som leker och sover med ett gosedjur.
Området formell semantik, eller modellteoretisk semantik, var pionjär av filosofen och matematikern Richard Montague i mitten av nittonhundratalet. Montague visade hur alla meningar kunde delas upp i subjekt och predikat. Dessa delar skulle kunna jämföras med matematiska begrepp, särskilt de inom den gren av matematiken som kallas typad lambda calculi, för att utvärdera dess innebörd. Denna teori är också känd som Montague grammatik.
Även om Montagues teori om semantik i språk är en av de första och mest accepterade, har olika filosofer skapat andra system. Till exempel utvecklades teorin om sanningsvillkorlig semantik av Donald Davidson kort efter att Montague publicerade sitt arbete om formell semantik. Sanningsvillkorad semantik utvärderar sanningen i en mening genom att titta på specifika, verkliga exempel. Andra teorier inkluderar konceptuell, lexikal och beräkningssemantik.
De som inte är språkexperter kan fortfarande se effekten av semantik i språket i form av en semantisk tvist. En semantisk tvist är en oenighet om betydelsen av ett ord. Makar kan bråka om köp men faktiskt bråkar om definitionen av billigt, dyrt eller rimligt. Semantiska tvister kan variera från löjliga till nationellt betydelsefulla. Många rättsfall har dömts över innebörden av juridiska fraser, som ”grymt och ovanligt straff” och ”separat men lika.”