Selektiv visuell uppmärksamhet gör att en person kan ta in en hel del visuell data från omgivningen men bara ta hand om en liten del av den. Det kommer en hel del information in i en persons hjärna genom ögonen, så hjärnan bearbetar bara en liten del av den och väljer att ignorera resten, en effekt som kallas ouppmärksam blindhet. Även om hjärnan fortsätter att ta emot data från hela synfältet på en gång, ignoreras de flesta av dessa data för det mesta. Istället minskar selektiv visuell uppmärksamhet fokus på synfältet till en mindre del av det totala fältet så att en person kan fokusera på de detaljer som är viktiga för tillfället.
Det finns två typer av visuell bearbetning som sker i den mänskliga hjärnan. Den första kallas föruppmärksam bearbetning och sker över hela en persons synfält samtidigt. Denna typ av bearbetning gör att en person kan märka förändringar i miljön. Till exempel, ett föremål som tidigare var stilla och som plötsligt har börjat röra sig eller ett föremål av en annan färg bland föremål av samma färg kommer att rita en persons selektiva syn. Evolutionärt tillät denna metod att förbearbeta data människor att överleva i en fientlig miljö.
När ett eller flera objekt väl har valts ut från området för föruppmärksam behandling av data, har en person fokuserat uppmärksamheten på det. Detta föremål blir ögonens fokus och ges en stor del av arbetsminnet. Det föruppmärksamma fältet förblir dock aktivt och kan uppmärksamma en person på en annan förändring i miljön om en sådan dyker upp. Uppmärksamhet kan fokuseras genom att använda antingen uppifrån och ner- eller nerifrån-upp-metoden. I top-down-metoden utlöser avvikelser från den nuvarande miljön den selektiva visionen, men i bottom-up-metoden fokuseras uppmärksamheten utifrån tidigare erfarenheter och förväntningar på långtidsminnet.
När människor ägnar sitt fokus åt en sak i sitt synfält är det möjligt att bli blind för andra föremål eller händelser som personen kan se. Detta händer eftersom hjärnan avgör att dessa andra saker inte är lika viktiga som vad personen än fokuserar på. Fokusomfånget för selektiv visuell uppmärksamhet kan vara så litet som en grad av det totala synfältet. Forskare är inte säkra på hur stort fokus en person kan ha.