SDRAM står för Synchronous Dynamic Random Access Memory, och det är en snabb metod för att leverera datorkapacitet. Den kan köras i 133 Mhz, vilket är mycket snabbare än tidigare RAM-tekniker.
Denna typ av minne är mycket skyddande för sina databitar, och lagrar dem var och en i en separat kondensator. Fördelen med detta är att det undviker korruption och upprätthåller ”orörda” data. Nackdelen är att samma kondensatorer som är så användbara för att lagra SDRAM-bitarna också råkar vara mycket dåliga på att hålla elektroner i schack; resultatet är där den dynamiska delen av namnet kommer in, eftersom uppdateringar krävs för att upprätthålla dataintegriteten. När all den dynamiska uppdateringen och lagringen är klar är resultatet ett tätt paket med data, en av de tätaste i affärsvärlden.
Den Synkrona delen av namnet läggs till med en subrutin som ställer sig i linje med datorsystembussen och processorn, så att alla operationer sker samtidigt. Närmare bestämt driver datorns interna klocka hela mekanismen. När klockan väl skickar ut en signal som säger att ytterligare en tidsenhet har gått, börjar minneschipsen att fungera. Förutom det täta datapaketet med DRAM tillåter det ett mer komplext minnesmönster, vilket resulterar i en extremt kraftfull metod för att lagra och komma åt data.
En annan fördel med SDRAM är det som kallas pipelining. Eftersom chipsen är så täta och komplexa kan de acceptera mer än ett skrivkommando åt gången. Detta innebär att ett chip kan bearbeta ett kommando medan det accepterar ett annat, även om det nya kommandot måste vänta på sin tur i pipelinen. Tidigare RAM-kretsar krävde proprietär åtkomst, vilket endast tillåter ett kommando åt gången i hela kretsen. På så sätt är markerna snabbare än sina föregångare.
Detta beskriver mestadels single-data chips, eller SDR SDRAM. En ännu nyare typ av chip är dubbeldatahastighet, eller DDR SDRAM. Detta möjliggör ännu större bandbredd genom att göra pipeline-dataöverföringar två gånger för varje tidsenhet som anges av datorns interna klocka. En överföring sker i början av den nya tidsenheten och den andra sker i slutet.
SDRAM-chips kom först till datorfronten 1997. På bara tre år hade de blivit den dominerande kraften inom minneschips över hela datorspektrumet.