Konsumentprisindex (KPI) innehåller data relaterade till den genomsnittliga kostnaden för vissa typer av varor och tjänster under en viss tidsperiod. Det finns en direkt koppling mellan KPI och värdet eftersom detta värde spårar konsumenternas köpkraft. När priserna stiger stiger även KPI, vilket gör att konsumenterna får mindre valuta för pengarna när de köper varor eller betalar för tjänster.
Statliga institutioner och akademiker producerar en mängd olika rapporter som beskriver utgifter i olika länder. I många fall inkluderar den nationella KPI kostnaden för varor som kläder och fordon. Många länder har en separat KPI för huspriser och för mat och energi. Dessutom, även om en allmän KPI kan innehålla data om kostnader över en hel nation, samlar många kommunala myndigheter också in lokaliserad data som ger lokala beslutsfattare mer meningsfull information.
Ekonomer betonar ofta sambandet mellan KPI och värdet i termer av värdet av en viss valuta. En vara som ett fat olja har ett inneboende värde men kostnaden för olja varierar från nation till nation delvis på grund av exportkostnader men också på grund av fluktuationer i valutavärden. Bensin produceras med råolja så ändrade oljepriser påverkar kostnaden för bensin som beskrivs i indexet. Om bensinpriserna stiger kan det bero på att oljekostnaden har stigit. Kostnaden för bensin kan också stiga eftersom värdet på den lokala valutan sjönk i vilket bensinpriserna bara skulle stiga på KPI för just den nationen.
I allmänhet tenderar priserna för de flesta typer av råvaror och konsumtionsvaror att stiga över tiden och ekonomer kallar dessa prishöjningar som inflation. Konsumenter förlorar köpkraft på grund av effekterna av inflation eftersom de med tiden måste spendera allt större mängder pengar för att köpa samma varor. Om den inte kontrolleras kan inflationen orsaka stora ekonomiska problem eftersom priserna kan stiga snabbt vilket innebär att konsumenterna inte har råd med basvaror som mat och energi. Följaktligen använder statliga myndigheter och oberoende ekonomer KPI för att mäta inflationen och för att fastställa förändringar i konsumenternas köpkraft.
Ekonomer kan också använda denna siffra för att spåra deflation som innebär att priserna sjunker antingen på grund av en obalans mellan utbud och efterfrågan eller andra ekonomiska faktorer som allvarliga lågkonjunkturer som gör att konsumenternas utgiftsmönster förändras. KPI och valuta för pengarna rör sig i motsatta riktningar under deflationscykler eftersom när priserna på varor på KPI sjunker får konsumenterna mer valuta för pengarna. Under inflationscykler rör sig KPI och värdet också i motsatt riktning eftersom priserna stiger samtidigt som köpkraft och valuta för pengarna går ner.