Sambandet mellan kemoterapi och infektion relaterar till kroppens benmärgshälsa. Kemisk cancerbehandling kan undertrycka funktionen av vita blodkroppar i benmärgen, vilket gör det svårare att bekämpa infektion. Kemoterapi och infektionsrisk kan hanteras genom antimikrobiell medicin för att förhindra infektion och läkemedel för att stabilisera antalet vita blodkroppar. Läkare instruerar vanligtvis patienter om att undvika infektionsrisk när de får kemoterapibehandling.
Antalet vita blodkroppar tenderar att minska en vecka till 10 dagar efter kemoterapi, särskilt efter den första behandlingsomgången. Kemoterapi och infektionssymtom kan utgöra allvarliga risker om antalet vita blodkroppar faller farligt lågt. Infektion kan försena ytterligare cancerbehandling eller kräva lägre doser av cellgifter.
Människokroppen producerar fem typer av vita blodkroppar för att reglera immunsystemets funktion. Cytostatika och infektionsrisk beror på flera faktorer, inklusive hur lågt antal vita blodkroppar sjunker, hur länge de förblir låga och vilken typ av vita blodkroppar som påverkas. Den typ av kemoterapi som används kan också påverka om infektion utvecklas. Infektion uppträder vanligtvis i munnen, tarmarna, könsorganen eller på hudytor.
Röda blodkroppar som transporterar syre genom hela kroppen kan också skadas av kemoterapi. Vissa patienter får lätt blåmärken eller blöder genom näsan eller munnen när antalet röda blodkroppar sjunker. Blod i urinen och mörk avföring, tillsammans med röda utslag på huden, kan också indikera ett lågt antal röda blodkroppar.
Infektion representerar bara en av de möjliga biverkningarna av cancerbehandling. Vanliga besvär inkluderar illamående och kräkningar och aptitlöshet som kan leda till viktminskning. Patienter kan bli anemiska eller drabbas av diarré eller förstoppning under behandling. Tecken på undertryckt benmärgsfunktion inkluderar trötthet, snabb hjärtrytm och andnöd.
Även en lätt feber kan signalera infektion hos cancerpatienter. Symtom kan likna influensa, med frossa, värk i kroppen, svettning och smärta. Om en luftvägsinfektion utvecklas kan patienter spotta upp grönt eller gult sputum. Hudinfektion kan se röd och svullen ut och kännas varm vid beröring.
Läkare rekommenderar ofta att man tvättar händerna ofta för att hantera kemoterapi och infektionshantering. Att undvika stora folkmassor och sjuk familj och vänner kan också bidra till att minska risken, särskilt under influensasäsongen. Nedskärningar bör rengöras och täckas för att förhindra bakteriell infektion. Kött bör tillagas ordentligt för att skydda mot mag-tarminfektion. Om en infektion utvecklas, ordinerar läkare vanligtvis antibiotika.