Humant papillomvirus (HPV) är en sexuellt överförbar sjukdom som förekommer i cirka 40 olika stammar och som är känd för att orsaka livmoderhalscancer. En kolposkopi är en grundlig vaginal undersökning som innebär att man tar prover av celler från livmoderhalsen. Kopplingen mellan HPV och kolposkopi är att läkare kan använda undersökningen för att bekräfta förändringar i livmoderhalscellerna som har eller kan ha orsakats av HPV.
Normalt screenar läkare för sjukdomar i slidan, livmoderhalsen och andra reproduktiva strukturer genom regelbundna årliga Papanicolaou-tester, eller Pap-tester. Läkare använder långa pinnar för att samla cellprov från slidan och livmoderhalsen. Laboratoriepersonal undersöker cellproverna för att se efter avvikelser. Om resultaten är onormala är nästa steg kolposkopi.
De flesta kvinnor bekämpar HPV-viruset naturligt. Vissa kvinnors kroppar klarar inte av detta, och viruset dröjer sig kvar i flera år. Om HPV finns kvar i kroppen under längre perioder kan det orsaka cellförändringar.
Läkare klassificerar nivån av cellförändringar på en skala från 1-5, där nivå 1 är normal och nivå 5 är cancer. Kvinnor som har nivå 2-resultat ombeds i allmänhet inte att genomgå en kolposkopi, eftersom förändringar på nivå 2 ofta löser sig av sig själva när kvinnorna bekämpar HPV-viruset eller när livmoderhalsen läker från andra mindre skador. Förändringar av livmoderhalscellerna kontrolleras igen med ett eller flera uppföljande Pap-tester. Kolposkopi rekommenderas på nivå 3, eftersom cellförändringar på denna nivå ofta är associerade med HPV och ökad cancerrisk.
Under en kolposkopi tvättar en läkare insidan av slidan och livmoderhalsen med en mycket mild, vinägerliknande lösning. Surheten i lösningen gör att områden som har onormala celler blir vita. Läkaren undersöker sedan de vita områdena med ett kolpsoskop, som är som ett mikroskop. En biopsi tas ofta från de områden som är oroande.
HPV är ett extremt vanligt virus; ungefär hälften av alla sexuellt aktiva män och kvinnor får det någon gång. Av de med viruset bekämpar cirka 90 procent infektionen inom två år och har inga symtom. Andelen kvinnor hos vilka det finns HPV och kolposkopi behövs är därför ganska låg, även om viruset är utbrett. Endast cirka 1 procent av kvinnorna som har ett resultat på nivå 3 för ett Pap-test och efterföljande kolposkopi kommer att utveckla livmoderhalscancer inom två år. Sannolikheten för att insjukna i HPV och att kolposkopi behövs ökar dock med ökad sexuell aktivitet, eftersom endast sexuell avhållsamhet kan garantera att en person inte får HPV.
Sambandet mellan HPV och kolposkopi är tydligt, men alla kvinnor som behöver kolposkopi har inte HPV. Ett separat HPV-test är nödvändigt för att avgöra om en kvinna har HPV. Även när en kvinna har HPV och kolposkopi rekommenderas på grund av livmoderhalscancer, betyder detta inte nödvändigtvis att HPV har lett till dessa förändringar, eftersom det finns andra orsaker till cancer i livmoderhalsen. Exempel på dessa orsaker inkluderar ärftlighet eller en genetisk predisposition; rökning; och utökad användning av orala preventivmedel.