Missbruk och psykisk ohälsa hänger ihop på flera sätt. De som lider av psykiska sjukdomar som depression och posttraumatisk stressyndrom (PTSD) använder ofta alkohol eller droger för att självmedicinera. Ibland leder droganvändningen i sig till psykisk ohälsa, vilket kan hända vid långvarig användning av hallucinatoriska droger. Slutligen anses drog- och alkoholberoende i sig själva vara psykiska sjukdomar.
Kopplingen mellan missbruk och psykisk ohälsa är så utbredd att personer som behandlas för drogberoende ofta antas ha underliggande psykiska problem. De som lider av ångest vänder sig ofta till depressiva medel som alkohol och receptbelagda narkotika för att lindra stress och hjälpa till att koppla av. På samma sätt är individer som har kronisk depression ibland starkt beroende av stimulantia och humörförändrande droger för att självmedicinera slöhet och avvärja olycka.
Förvärrar problemet är tendensen hos vissa droger att skada hjärnan, vilket leder till psykisk sjukdom. Studier har visat att alkohol- och heroinanvändning kan skapa hjärnskador med symtom som liknar de vid Alzheimers sjukdom. Lyserginsyradietylamid (LSD) är ett hallucinatoriskt läkemedel som har visat sig orsaka både tillfällig och i mer sällsynta fall permanent psykos.
Att behandla missbruk kräver ofta hjälp av utbildad mentalvårdspersonal. Rehabiliteringskliniker är ofta utformade för att behandla missbruk och psykisk ohälsa samtidigt. De mest omedelbara psykiska hälsoproblemen i samband med abstinens från droger och alkohol inkluderar depression, ångest, paranoia, hallucinationer och sömnstörningar. Efter att dessa symtom har behandlats behandlas underliggande kroniska psykiska problem ofta i långtidsterapi.
Kombinationen av missbruk och psykisk ohälsa gör det ofta omöjligt för den drabbade att fungera normalt i vardagen. Effekterna av missbruk inkluderar ofta svårigheter att upprätthålla personliga relationer. Detta resulterar ofta i isolering av missbrukaren. Isolering kan leda till depression och ökat drog- och alkoholbruk. Utan ingrepp fortsätter denna cykel vanligtvis och förvärras gradvis.
Få människor som har obehandlade missbruks- och psykiska problem kan klara sig framgångsrikt på arbetskraften. Arbetskvaliteten blir ofta lidande, ibland till den grad att en arbetsgivare tvingas säga upp individen. Återigen kan detta leda till att både den psykiska ohälsan och missbruket förvärras. Om detta mönster upprepas tillräckligt ofta kan en individ bli arbetslös. Utan en stadig inkomstkälla lämnas vissa missbrukare utan resurser för att underhålla ett hem.
Alla dessa faktorer tillsammans gör kopplingen mellan missbruk och psykisk ohälsa mycket observerbar i den hemlösa befolkningen. En stor andel av de hemlösa lider av både psykisk ohälsa och drogberoende. Depression och PTSD är vanliga bland dem i den hemlösa befolkningen, liksom alkoholism och – i mindre utsträckning – drogmissbruk. Hemlösa har sällan tillgång till psykvård och som en följd av detta går deras psykiska sjukdomar och missbruk ofta obehandlade.