Gerontologi, även känd som studien av mänskligt åldrande, avslöjar att det finns ett direkt samband mellan blodtryck och ålder. Tillväxtperioden från spädbarnsåldern till tonåren åtföljs normalt av en stadig ökning av blodtrycket hos människor. När människor når vuxen ålder minskar denna trend något, bara för att öka eller falla ytterligare med stigande ålder. Denna ambivalens återspeglas av det ökande blodtrycksintervallet under de senare delarna av livet; dessa dramatiska fysiologiska och hormonella förändringar inträffar naturligt med åldrande.
Till exempel, efter att ha nått vuxen ålder, börjar brässkörteln vanligtvis försämras, vilket äventyrar det autoimmuna systemet och gör kroppen mer mottaglig för sjukdomar. Vid 50 års ålder genomgår kvinnor klimakteriet, vilket signalerar en minskning av östrogenproduktionen, vilket utsätter dem för allvarliga hälsorelaterade förändringar som högt blodtryck. Ungefär i mitten av livet börjar kollagenutsöndringen också att sjunka, vilket gör lederna stela och suddar synen, två vanliga besvär hos äldre. Var och en av dessa förändringar tillför stress till hjärtat, vilket får blodtrycket att stiga och bekräftar parallelliteten mellan blodtryck och ålder.
Eftersom hjärtat kompenserar för utslitningen av andra organ måste det också klara av sin egen naturliga åldrandeprocess. Detta inkluderar ansamling av fett i dess muskler som gör att ventilen drar åt, vilket gör att hjärtat arbetar ännu hårdare samtidigt som blodtrycksnivåerna höjs. Med tiden resulterar detta tryck plus den minskande tillgången på kollagen i att artärerna blir hårdare, vilket ger ytterligare en direkt korrelation mellan ökat blodtryck och ålder.
Det finns dock några studier som pekar på ett omvänt samband mellan blodtryck och ålder bland seniorbefolkningen. Dessa resultat hävdar att det försämrade tillståndet hos kroppsorgan faktiskt sliter på hjärtat och minskar blodtrycket. Samtidigt minskar den totala mängden vatten i kroppen, vilket kan sänka blodvolymen och orsaka ett motsvarande blodtrycksfall. Färsk statistik visar också att lågt blodtryck, inte högt, är vanligare förknippat med dödsfall bland äldre.
Dessa motsatta perspektiv på sambandet mellan blodtryck och ålder förtydligar ytterligare de breda blodtrycksintervall som anses vara en normal nivå bland åldrande. Det hävdas också att de aktuella uppgifterna kan påverkas av andra faktorer som livsstil och miljö, vilket också kan förändra effekten av blodtryck och ålder. Denna reaktion dök upp med det senaste konstaterandet att blodtrycket i vissa icke-industrialiserade länder inte ökar efter 18 års ålder. Med mer djupgående forskning inom gerontologi borde kopplingen mellan blodtryck och ålder definieras tydligare i framtiden.