Ibland kallad korsbenet, är korsbenet ett ben som finns i basen av ryggraden. Sakralbenet består av fem olika kotor som är sammansmälta för att bilda en triangulär eller kilform, och är ibland även känt som korsbenet. När man hänvisar till de fem kotorna samlat används termen korsbenet. Men när man hänvisar till någon av de fem, är det vanligare att hänvisa till de sakrala kotorna.
Namnet på denna samling av kotor kommer från det latinska ordet sacer, som översätts till att betyda heligt eller starkt. Namnet på benet är ett tecken på tron att korsbenet fungerar som kudde eller säte för reproduktionsorganen hos både män och kvinnor. Som sådan har benstrukturen ansetts vara av särskild betydelse i många kulturer.
I position fungerar korsbenet som anslutningspunkt mellan flera olika ben i kroppens mittsektion. Den övre delen av korsbenet förenas med den sista av ländkotan. På vänster och höger sida ansluter detta ben med höftbenen. Vid basen förenas korsbenet med svanskotan eller svanskotan.
Det finns vissa strukturella skillnader i hur dessa fem kotor utvecklas i varje kön. Kvinnor har vanligtvis ett sakralt område som är kortare och något bredare till sin konfiguration än hanens. Det är vanligtvis mer kurva med den övre delen än den nedre. Den allmänna effekten är att det kvinnliga korsbenet tenderar att producera en större bäckenhåla, vilket tenderar att ge de kvinnliga höfterna fler kurvor.
Däremot har det manliga sakrala området vanligtvis en lika stor krökning på både den nedre och övre delen av benet. Detta ger en effekt där den manliga bäckenhålan är något mer oval till sin design än den kvinnliga motsvarigheten. Som ett resultat av den likformiga kurvan tenderar hanens höfter att vara mindre framträdande i jämförelse med resten av mittdelen av kroppen.
Som med många ben i kroppen kan en sakral fraktur vara extremt smärtsam. Att ställa in korsbenet korrekt är viktigt för läkningsprocessen. Ofta kan ett gips användas för att hålla de trasiga delarna på plats så att kroppen kan börja laga frakturen. Återhämtningen från en korsbensfraktur varierar beroende på frakturens omfattning, individens ålder och allmänna hälsa samt individens förmåga att förbli mer eller mindre sängliggande under läkningsperioden.