Reaktiv luftvägssjukdom, även känd som reaktivt luftvägsdysfunktionssyndrom (RADS), är ett andningstillstånd som kännetecknas av väsande andning, andnöd och hosta. Det förväxlas ibland med astma, ett relaterat tillstånd, men det finns några viktiga skillnader mellan astma och reaktiv luftvägssjukdom som kan ha en djupgående inverkan på behandlingsmetoder. Vissa läkare motsätter sig användningen av termen ”reaktiv luftvägssjukdom”, och hävdar att den används som en fångst som kan hämma en korrekt diagnos.
Personer med reaktiv luftvägssjukdom utvecklar i allmänhet andningssymtom efter exponering för ett irriterande ämne som orsakar inflammation i deras luftvägar. Till exempel kan någon börja hosta och väsande pip i spåren av en allvarlig skogsbrand, som ett resultat av irritation orsakad av röken och partiklar. Vanligtvis ökar slemproduktionen, vilket leder till ytterligare inflammation och obehag för patienten. Irritationen av luftvägarna leder till ett kroniskt symtomsyndrom.
Läkare kan också diagnostisera små barn med RADS när de upplever symtom som väsande andning och hosta eftersom det är svårt att diagnostisera astma i ung ålder. Istället för att anta att ett barn har astma och sätta honom eller henne på en behandling med astmaläkemedel, kan läkaren närma sig situationen från ett perspektiv som innebär att ta itu med inflammationen och obehaget tills ytterligare tester kan användas för att avgöra om barnet har eller inte astma.
Den viktigaste skillnaden mellan astma och reaktiv luftvägssjukdom är att personer med astma passar en specifik profil, som inkluderar vissa diagnostiska kriterier. Individer med RADS kan uppleva samma symtom som astmatiker, men deras tillstånd har ingen känd orsak, och det kanske inte lindras med användning av astmaläkemedel. Det tar vanligtvis bara en enda exponering för att reaktiv luftvägssjukdom ska utvecklas, och personer med detta tillstånd upplever mindre känslighet för miljöföroreningar än astmatiker.
Eftersom RADS ibland används som en snabb diagnos för en patient i stället för ytterligare utredning, kanske patienter vill träffa en andningsspecialist eller be sina läkare om ytterligare information om de får diagnosen detta tillstånd. Vuxna bör få lungfunktionstester som kan användas för att skilja mellan reaktiv luftvägssjukdom och astma, och ytterligare diagnostiska verktyg kan också användas på barn för att utforska orsaken till respiratoriskt syndrom. Underlåtenhet att få en korrekt diagnos för ett luftvägstillstånd kan leda till långvariga problem och förseningar i behandlingen.