Rätten till en rättvis rättegång är en grundläggande rättighet som är tillämplig för alla i den fria världen på grund av det faktum att enligt bestämmelserna i de universella mänskliga rättigheterna och enligt lagen, antas var och en vara oskyldig tills de har förklarats annat av en domstol behörig jurisdiktion. Rätten till en rättvis rättegång erkänns och införlivas i de flesta rättssystem i världens olika länder. Förutom att det har införlivats i lokala lagar har rätten till en rättvis rättegång också inskrivits i internationell rätt. Denna rättighet anges till exempel i artikel 6 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt i artikel 10 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Rätten till fri rättegång är nödvändig av att människor har rätt till vissa förväntningar på eventuella anklagelser eller presumtioner mot dem. Utan denna bestämmelse i lagen skulle människor kunna drabbas av viss förföljelse till följd av att individer behandlas som brottslingar även när det inte finns någon anledning till det. Många länder har sina egna varianter av vad rätten till en gratis provperiod ska innebära, men vissa av bestämmelserna är tillämpliga i de flesta länder. Ett exempel på en av förväntningarna under rätten till en fri rättegång inkluderar förkastandet av godtyckligt frihetsberövande av individer utan någon motiverad orsak eller att personer kvarhålls på obestämd tid utan att informera dem om deras brott. I de flesta länder finns det särskilda lagar som fastställer den maximala tidslängden som en individ får hållas kvar utan formell åtal och under vilka omständigheter frihetsberövandet kommer att ske.
En annan garanti under rätten till fri rättegång är rätten för enskilda att få adekvat representation i form av en advokat och rätten för sådana personer att inte säga något som kan utgöra belastande bevis utan förvarning från polisen i frågan. De flesta länder tar också hänsyn till det faktum att vissa av de anklagade individerna kanske inte har resurserna att helt försvara sig, i vilket fall domstolen kommer att vara skyldig att utse ett juridiskt ombud för deras räkning. De människor som inte förstår språket som talas i ett land har också rätt att ha någon sorts tolk som förklarar förfarandet som en del av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång.