R/K-selektionsteori är en populär ekologisk teori som utvecklats av Robert MacArthur och EO Wilson från deras arbete från 1967 om öbiogeografi. Namnet är baserat efter variabler i en ekvation som används av MacArthur och Wilson som relaterar tillväxthastigheten för olika organismer till miljöns bärförmåga. Även om teorin introducerades 1967, slog den inte till förrän på 1970-talet. Även om vissa forskare har påpekat några hål i teorin, används den fortfarande slentrianmässigt och brett av biologer och zoologer.
Nyckelidén med r/K-selektionsteorin är att evolutionärt tryck tenderar att driva djur i en av två riktningar – mot att snabbt reproducera djur vars specialitet är att anta så många nischer som möjligt med enkla strategier och långsamt reproducera djur som är starka konkurrenter i trånga nischer och investera rejält i sina avkommor. Dessa hänvisas till som r-selekterade respektive K-selekterade arter, eftersom de förra förlitar sig mer på tillväxthastighet medan de senare begränsar sig till att effektivt utnyttja miljöns befintliga bärförmåga.
Logiken i r/K-selektionsteorin hävdar vidare att r-utvalda arter klarar sig bäst i oförutsägbara miljöer, där specialiserade anpassningar är ohjälpsamma, medan K-utvalda arter klarar sig bra i mer förutsägbara miljöer, där stora vinster kan göras genom specialisering. Egenskaper som är användbara för r-utvalda arter inkluderar liten storlek, snabb reproduktion, kort generationstid, förmåga att sprida avkomma brett och ett ekonomiskt förhållningssätt till nervsystemet eller annan extra komplexitet. Egenskaper som är användbara för K-utvalda arter är alla de motsatta. För att förenkla, kan r/K-selektionsteori ses i termer av ”kvalitet vs. kvantitet.”
Arter som kvalificeras som r-selekterade är naturligtvis de mest talrika och inkluderar det stora flertalet av allt liv – bakterier, kiselalger och andra planktoniska djur, de flesta insekter och mindre leddjur, kräftdjur som copepoder och havstulpaner, många fåglar, gnagare och kaniner. K-utvalda arter är mindre talrika när det gäller biomassa – förutom människor och våra husdjur och boskap – men har avsevärd mångfald och komplexitet. Exempel skulle vara elefanter, valar, människor och tigrar. Vissa mindre djur använder K-valda strategier, som tärnan och Degu (en gnagare).