Psykologisk antropologi är ett studieområde som integrerar begrepp om samhälle och mänskligt beteende. Detta tvärvetenskapliga fält undersöker samspelet mellan kulturell struktur och individuell psykologi. Det finns två breda skolor inom psykologisk antropologi. Den ena betonar den individuella psykologins inflytande på bildandet av kulturer, och den andra fokuserar på hur kulturella värderingar och regler formar såväl individuellt beteende som psykisk sjukdom.
Psykologisk antropologi förenar de två disciplinerna antropologi och psykologi, och undersöker samspelet mellan kultur och individuella tankemönster och känslor. Både antropologi och psykologi sysslar med studiet av mänskligt beteende, även om de skiljer sig åt i sitt tillvägagångssätt. Antropologer analyserar mänskligt beteende ur en sociokulturell synvinkel, medan psykologer koncentrerar sig på inverkan av mänsklig hjärnfunktion på individuellt beteende.
Samspelet mellan samhälle och personlighet, mänsklig utveckling, psykisk ohälsa och andra centrala psykologiska begrepp är några av de största problemen inom psykologisk antropologi. Det finns två stora skolor inom psykologisk antropologi. Man ser det individuella mänskliga psyket som en kraft som formar samhället och kulturella värderingar. Den andra tittar på mänsklig psykologi ur ett sociologiskt perspektiv, och utgår från att kulturen, eller människor som en grupp, tolkar mänskliga erfarenheter och formar individuell personlighet.
Experter som tror på det mänskliga psykets kraft i att forma kulturella värderingar och regler påpekar att alla kulturer består av individer. De tror att den mänskliga hjärnan formar hur grupper av människor interagerar med sin miljö, familjer, grannar och samhället som helhet. Vissa mänskliga beteendemönster är vanliga i många kulturer och har därför en inverkan på att bilda dessa kulturer.
Vissa experter, å andra sidan, anser att varje kultur har sin egen personlighet. De tror att kulturella idéer och förväntningar om beteende formar individuellt beteende. Kulturella föreställningar om människors plats i världen, liv och död och en högre makt är alla integrerat knutna till individuella mentala tillstånd och mentala processer. Dessutom kan språket i en viss kultur också forma hur individer uppfattar världen.
Enligt vissa experter kan kultur till och med forma psykisk ohälsa. Till exempel tror vissa människor i Asien att de har en störning som kallas Koro, ett märkligt mentalt tillstånd. Människor som lider av Koro föreställer sig att deras könsorgan dras in i kroppen och att de kan dö av denna åkomma. Kvinnor som upplever Koro tror att deras bröst drar sig tillbaka in i deras kroppar. Detta tillstånd tros vara en form av panikattack med några unika sexuella egenheter.