Mjukvarudistribution är när ett program går från att bara vara kodning i ett assemblerprogram – programvara som är gjord för att hjälpa programmerare att göra annan programvara – till att vara ett program som används av en konsument. Efter att programmeringen har gjorts till en körbar fil, bör programvaruinstallationsproceduren också ha ett installationsprogram som hjälper människor att installera programmet och fördunkla för att skydda programmeraren. De flesta program har ikoner som kommer att anges under driftsättningen. Utan driftsättning skulle användarna behöva samma assembler som programmeraren använde för att göra programmet, vilket kan göra programvaran obekväm att använda.
När någon gör ett program gör han det i ett assemblerprogram där ett kodningsspråk används för att bygga mjukvarans funktioner och egenskaper. Under denna tid kan programmeraren testa programmet och ändra kodningen, men programmet är ännu inte lämpligt för konsumentbruk. När programmeraren är säker på att programmet är redo att distribueras, utför assemblerprogrammet programvarudistribution genom att göra programmeringen till en körbar fil, eller en som kan dubbelklickas för användning.
Montören hjälper till med den första programvaruinstallationen och bygger normalt ett installationsprogram ovanpå den körbara filen så att konsumenten kan installera programmet på sin dator. Utan installation kunde programmet inte integreras med datorn. De flesta programmerare använder också kodobfuskation, vilket betyder att programmeringen förvandlas till meningslösa symboler som inte kan ändras eller dupliceras, så att folk inte kan kopiera eller ändra programmet.
En annan del av programvarudistributionen är skapandet och användningen av ikoner. Medan ikoner tekniskt sett inte behövs för att skapa ett program, anses de ofta vara mer professionella och tenderar att få programmet att se bättre ut. Detta inkluderar ikoner som används i programmet och alla bilder som används för filens ikon på skrivbordet. Ikonerna är vanligtvis gjorda med små detaljer för att kräva lite minne, vilket gör bearbetning och öppning av programmet lättare.
Om programvarudistribution inte fanns, kan det vara mycket obekvämt för många användare att använda programvara. När distributionen används på rätt sätt kommer programmet att fungera på en dator så länge det har rätt hårdvara och operativsystem. Utan driftsättning skulle användarna behöva ha samma assembler som programmeraren så att kodningen skulle kunna öppnas ordentligt. Detta skulle tvinga användare att köpa assemblern, och många olika assemblerare kan behövas, baserat på olika programmerares preferenser.