Pris/lönespiralen representerar det ömsesidiga beroendet mellan priser på varor och tjänster och löner. Både pris och lön spiralerar uppåt, så att varken högre priser eller högre löner ekonomiskt gynnar arbetaren eller företag som säljer varor och tjänster. Pris/lönespiral är en typ av inflation som resulterar i både högre priser och löner, men som slutar med att varje dollar som spenderas eller tjänas värderas mindre.
Pris/lönespiral är vanligare när arbetare är organiserade i fackföreningar. Med färre fackföreningar i USA är pris/lönespiral mindre vanlig. Men när det inträffar kan det påverka alla människor och är särskilt skadligt för arbetare som inte är fackliga. Man kan utvärdera pris/lönespiralen inom det medicinska området som ett exempel på hur denna form av inflation har en bred effekt på den totala befolkningen i USA.
Följande är ett förenklat exempel på pris/lönespiral:
De stigande kostnaderna för sjukvården, och den stigande lönen för sjuksköterskor är ett exempel på pris/lönespiral. Eftersom sjuksköterskor tenderar att vara organiserade i fackföreningar kompenseras de väl för sitt arbete. Regler i många stater har ökat förhållandet mellan sjuksköterskor och patient och skapat en högre efterfrågan på sjuksköterskor. Enkelt uttryckt innebär detta att sjukhusen måste ta ut mer eftersom de måste betala sjuksköterskorna mer, även om det bör noteras att sjukvårdskostnaderna påverkas av mer än sjuksköterskornas löner.
När sjukhus tar mer betalt, gör försäkringsbolagen det också. Arbetare från andra fackförbund ber då om lönehöjningar för att täcka högre försäkringskostnader. När väl lönerna stiger inom andra områden stiger de produkter som tillverkas, skickas eller säljs i dessa områden i pris. Detta tilldelas icke-fackliga arbetstagare som kanske upplever att deras löner inte längre täcker deras levnadskostnader eller deras försäkringskostnader.
I slutändan lider oorganiserade arbetare mest av pris/lönespiral, eftersom de kanske inte har förhandlingsstyrkan att förhandla fram högre löner. Deras löner går inte i spiral uppåt och vad de tjänar köper dem mindre. Pris/lönespiral leder alltså till att vissa arbetare blir fattigare eftersom deras dollar helt enkelt inte sträcker sig så långt.
Lågkonjunktur eller statliga begränsningar för belopp som kan tas ut avslutar en pris/lönespiral. När fattigdomen ökar bland människor som inte kan få löneförhöjningar köps färre saker, vilket resulterar i mindre efterfrågan. Färre köpta varor eller tjänster kan skada företag i sådan omfattning att de börjar sänka priserna för att få mer försäljning. Det kan leda till att lönerna går nedåt.
Villkor för pris/lönespiral som berör ett helt land ska generellt sett omfatta högorganiserade arbetare, det vill säga fackföreningar eller motsvarande. Ekonomer under 2006/2007 observerar pris/lönespiral i utvecklingsekonomier som Polen och deras analys av dessa ekonomier gäller inflationsexempel i det förflutna i USA: Pris/lönespiral är en ond cirkel som tenderar att erbjuda mycket liten nytta för någon .