Positivt organisatoriskt beteende representerar studien av hur positiva känslor relaterar till anställdas prestationer på arbetsplatsen. Den utforskar hur positiv psykologi tillämpas på arbetsmiljön och hur anställda kan läras att förbättra sin positiva psykologiska resurskapacitet. Forskare av positivt organisatoriskt beteende tror att utveckling av hopp, optimism och motståndskraft leder till högre presterande medarbetare.
Anställda som har hopp lägger energi på att nå mål och använda viljestyrka för att möta utmaningar, enligt dessa forskare. De planerar för situationer och omvärderar händelser när de inträffar. Detta positiva organisationsbeteende skapar beslutsamma medarbetare som letar efter alternativa lösningar för att få ett jobb gjort när problem uppstår. De ser problem som utmaningar och producerar mer effektivt resultat till fördel för företaget, säger teorin.
Optimism tillåter en person att internalisera händelser och se negativa händelser som tillfälliga och kopplade till yttre situationer. Pessimism främjar misslyckande, enligt positiva organisatoriska beteendestudier, men optimism kan läras och mätas, och påverkar hur en person presterar på arbetsplatsen. En anställd som är optimistisk förlåter tidigare misstag, lever i nuet och ser på framtiden efter möjligheter.
Det positiva organisatoriska beteendet definierat som motståndskraft gör att anställda snabbt kan återhämta sig från motgångar och gå vidare. Det gör det möjligt för dem att övervinna konflikter och misslyckanden och möta nya utmaningar. När anställda har optimism använder de flexibilitet och anpassning för att hitta lösningar på problem. Optimism kan utvecklas på arbetsplatsen genom utbildning och mätas på hur väl medarbetarna uppfyller företagets mål.
Att lära ut positivt organisatoriskt beteende leder till bättre arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och engagemang för företaget, säger teorin. Anställda som är nöjda på jobbet kommer att gå utöver vad som förväntas av dem. De kommer frivilligt att hjälpa kollegor och ta på sig ytterligare uppgifter utan att tycka illa om det extra arbetet. När arbetstillfredsställelsen är hög är de anställda öppna för förändringar om det gynnar arbetsgivaren.
Lycka på jobbet betecknar en annan fördel med positivt organisatoriskt beteende. Detta anses vara en känslomässig egenskap som främjar en känsla av välbefinnande hos anställda. Arbetstagare som trivs på arbetsplatsen verkar generellt sett friskare mentalt och fysiskt och klarar av stress bättre. De är mer benägna att nå sin högsta potential, vilket kan utvärderas via deras prestation.
Engagemang för organisationen tyder på ett positivt organisatoriskt beteende som resulterar i mindre frånvaro och omsättning. Anställda som tror på företaget eller byrån där de arbetar stannar kvar på sina jobb för att de vill, inte för att de behöver. De tror på de produkter eller tjänster som produceras och arbetar för att göra företaget starkare och mer lönsamt.
Studier gjorda på positivt organisatoriskt beteende visar att hopp, motståndskraft och optimism skapar motiverade medarbetare och påverkar deras professionella attityder. Vissa företag som använder dessa psykologiska tillvägagångssätt använder självtestning för att mäta anställdas arbetstillfredsställelse, glädje på jobbet och engagemang för organisationen. Dessa faktorer kan jämföras med arbetsprestationer för att avgöra om det finns en korrelation.