Pedal pushers är byxor som är lika symboliska för 1950-talet som pudelkjolar. De är ganska lika i stil med Capri-byxan som blev populär 1949 och omfamnades nästan omedelbart av filmstjärnor som Audrey Hepburn. Till skillnad från Capri-byxan, som är en slim fit, eller tight passform som slutar strax under knät, har pedaltryckare ofta en lösare passform och slutar mitt på vaden. De saknar ofta den karakteristiska slitsen på den nedre sidosömmen på Capri, och kan istället ha manschetter.
Det ursprungliga målet med denna typ av byxor var att tillåta kvinnor att cykla bekvämt, utan att deras kläder trasslar in sig i kedjan eller hjulen. Generellt gäller att ju längre och lösare byxan är, desto mer sannolikt är det att en person fastnar i kedjorna, vilket kan resultera i trasiga byxor eller åtminstone fettfläckar som är svåra att ta bort. Vissa cyklister använder elastiska band för att hålla byxbenet borta från kedjan, men pedaltryckare erbjöd ett sätt att undvika denna omoderna look och hålla kläderna skyddade.
Ibland används namnet som en synonym för Capri och en mängd andra byxstilar som slutar vid vaden eller strax under knäet. Några andra namn som ibland används för liknande klädesplagg inkluderar musselgrävare, toreadorbyxor, scooterbyxor och Calypso- eller piratbyxor. Musslinggrävare är ofta byxor med manschett och är tänkta att imitera hur folk rullade ihop sina byxor när de letade efter musslor i ankeldjupt vatten.
Termerna motorskoterbyxor och pedaltryckare är i huvudsak samma sak. Capri byxor är ganska lika toreador och Calypso eller piratbyxor. Den största skillnaden med Calypso och piratbyxor från Capris är att de ska se lite slitna ut och kan ha en kortare midja, under den naturliga midjan. Alla stilar av Capri är vanligtvis korta och tenderar att vara smala eller tätt passande till kroppen, så de är vanligtvis inte lämpade för en hel del atletisk aktivitet.
Denna byxstil har gått in och ut ur modet. De kallas ofta helt enkelt för Capri-byxor, även om de har en lösare passform. Byxorna finns i en mängd olika färger, tyger och mönster och är fortfarande utmärkta att använda vid vardagsturer på en cykel.