Vad är PCR-känslighet?

Polymeraskedjereaktion (PCR) är en teknik som används för att amplifiera ett DNA-prov. PCR-känslighet avser hur effektivt ett prov amplifieras. Känslighet är både en välsignelse och en förbannelse för människor som använder denna teknik för att förbereda DNA för analys. Ett antal saker kan påverka PCR-känsligheten, och forskare har genomfört en rad studier för att lära sig om saker som kan spela en roll i känslighet, och hur dessa saker kan påverka resultatet av ett test.

Enkelt uttryckt, i en PCR-procedur, packas ett prov av DNA i princip upp för att skapa två strängar, och uppmuntras sedan att replikera, vilket skapar flera kopior av DNA-strängen. Denna teknik drar fördel av det sätt på vilket DNA replikerar i den verkliga världen för att skapa ett stort prov som kan användas för analys. Med hjälp av PCR kan människor amplifiera ett litet prov för att titta på ett specifikt område av intresse och för att identifiera särskilda segment av DNA som kan vara en anledning till intresse eller oro.

Den extrema känsligheten hos denna process gör att PCR är mycket känsligt för kontaminering. Om personen som administrerar testet kontaminerar provet med DNA från hennes eller hennes kropp, såsom djurhår eller en hudflagga, kommer provet att skeva. PCR-känslighet är ett stort problem i laboratorier eftersom människor vill undvika kontaminerade prover, om möjligt.

PCR-känslighet är dock också en välsignelse. Förmågan att amplifiera allt och vad som helst i provet gör att en PCR kan användas för att hitta DNA som kanske bara finns i spårmängder i ett prov. Till exempel kan någon med ett kroniskt tillstånd som hiv ha en mycket låg virusmängd, vilket gör det svårt att faktiskt hitta kopior av viruset i patientens blod. Tack vare PCR-känslighet kan även mycket låga virusmängder detekteras, eftersom en enda kopia av viruset kommer att förstärkas när det körs genom PCR.

I kriminalteknisk PCR-analys kan PCR-känslighet vara avgörande, eftersom det kan göra det möjligt för en tekniker att identifiera främmande DNA i ett prov som kan ge en ledtråd till ett brott. Analys av forntida DNA-prover kan också vara komplicerat eller underlättas av känslighet. Möjligheten att förstärka ett litet prov av DNA kan vara en välsignelse när endast ett begränsat prov är tillgängligt, som när en rättsantropolog bara har en enda tand att arbeta med när man identifierar någon, men det betyder också att ett begränsat prov kan äventyras bortom användning genom förorening.

Många saker kan påverka PCR-känsligheten. Den exakta processen som används i labbet är en faktor, liksom de föreningar som används för att bearbeta provet. Det är därför tekniker måste noggrant dokumentera processen, så att någon som studerar resultaten kan leta efter problematiska tekniker eller kemikalier som används som kan ogiltigförklara resultaten eller ifrågasätta dem.